Ronny Lundberg

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,<br /> vilken tröst, vad än som kommer på!<br /> Allt ju vilar i min Faders händer,<br /> skulle jag, som barn, väl ängslas då?<br /> Han som bär för mig en faders hjärta,<br /> han ju ger åt varje nyfödd dag<br /> dess beskärda del av fröjd och smärta,<br /> möda, vila och behag.