Hans-Erik Jonsson

Gråt ej vid min grav, Jag finns ej där Jag finns i solens spegelblänk på havet Jag finns i vindens lek över sädesfälten jag finns i höstens stilla regn Jag finns i vintergatans stjärnehär Och när du i tidig morgon väcks av fågelkvitter är det min röst du hör Så gråt ej vid min grav Vi skall ses igen