FONUS

FONUS

Älskade morsan, farmor, svärmor, syster och gammelfarmor. Vi fick ha dig med oss i över nittio år men när din tid tog slut den 1/2 2026 var det ändå så plötsligt och oväntat och alldeles för tidigt. Gunnel växte upp som småbrukardotter i Östervåla utanför Uppsala. När hon var nitton flyttade hon in till Södertälje och började jobba där, först på Maskinverken där hon fick vara Lucia 1952. Sedan Siporex, som tillverkade fasadplattor. Gunnel skrev maskin snabbt som blixten med tio fingrar och hon kunde både ta och läsa stenografi. Hon träffade pappa/farfar Sven på en dans på den socialdemokratiska kursgården Bommersvik, och sedan följde ett liv omgärdat av arbetarrörelsen - där vår far gjorde karriär. Sönerna Mats, Jan och Per föddes i rask takt på sextiotalet, det bar av till Trollhättan och sen Åmål, de hyrde nedre botten på en villa och gården fylldes av barn och lek - som hon var van från sin egen barndom, som det skulle vara. Alla var välkomna, alltid. Hon var hemma några år med oss, läste sina husmorstidningar men också ABFs kulturtidning Fönstret och Konsums Vi - självklart handlade vi alltid på Konsum och vi åt tårta när Franco dog. I början av sjuttiotalet läste hon in grundskolan och gymnasiet på Komvux och började sen jobba i äldrevården, på kvällarna läste hon läxor med oss, och skrattade med oss när vi läste om Emils hyss som följetong i tidningen. Med barnen vuxna flyttade hon sen tillbaka till Nykvarn utanför Södertälje där hon fick arton lyckliga år med ungdomskärleken Olle innan tillvaron som outsägligt älskad farmor åt fem barnbarn och gammelfarmor åt fyra barnbarnsbarn tog vid. Mamma/farmor fick ett långt och tror jag lyckligt liv. Det bästa hos oss har vi efter henne. Vi är i den åldern när våra föräldrar går bort. Det är livets gång, det är som det ska vara även om det gör ont. Kvar finns tacksamhet.