Bertil Klüft

Bertil föddes som nummer tre i en syskonskara av fyra på Växjö lasarett den 17 oktober 1934. Föräldrar var Ture och Linnea Klüft. Bertil växte upp i familjens hem Stensberg på Valhallagatan på söder i Växjö. Efter studier på Handelsskolan i Malmö genomfördes militärtjänst vid infanteriet på I11. Bertil var utbildad inom ekonomi och han var en uppskattad medarbetare och vän på sina arbetsplatser som Södra skogsägarna och skoldirektionen på Växjö kommun. Som ung vuxen åker pappa på en oförglömlig resa med vänner på vespa genom Europa. I Frankrike fick Bertil se Greta Garbo i egen hög person, vilket han berättat för oss flickor många gånger. Nästa gång det blev resa med vespan är det med en mycket viktig person, vår älskade mamma Gunnel, på bönpallen. De sågs första gången på Stortorget i Växjö, lite senare var de båda i Folketspark där Bertil bjöd upptill dans. Resten kom av sig självt, det blev bröllop i Växjö domkyrka och snart föddes storasyster Eva, sedan kom Annika och lillasyster Åsa. Glädjen var också stor när familjen 1971 flyttade in i nybyggda huset på Teleborg. Där trivdes vi flickor och fick en fin uppväxt med mamma och pappa. Många roliga resor har det också blivit genom åren. Extra spännande var det när pappa packade in oss alla i den gröna Volvon med tältet på taket och reste till Paris. Efter det blev det många turer med tältet i Europa där Jugoslavien besökets många gånger. Pappa var alltid mycket mån om sina flickor och deras familjer och barn. Pappa sa ofta att Gunnel och barnen och barnbarnen var höjdpunkterna i hans liv. Alltid kunde vi komma till kära pappa och få tröst och vägledning i livet. Vi var alla alltid så välkomna när som helst. Många gånger har han ryckt in som barnvakt till barnbarnen, med glädje och aldrig några bekymmer. När pensionen kom, gick Bertil matlagningskurs och datakurs. Huset såldes och flytt gick till Hovsgatan, där han och Gunnel trivdes från första stund. Sommarstugan i Frösakull har alltid varit en källa till stor glädje, där vi som barn tillbringat mycket tid på somrarna. När pappa och mamma blev pensionärer tillbringade de mycket tid i Frösakull där de trivdes och njöt av livet tillsammans med släkt och vänner. Mamma togs ifrån oss 2017. Pappas livskamrat och vår mamma. Livet blev inte det samma. Pappa fick en ny livssituation som han så småningom anpassade sig till. Pappa fick fina sista år med mycket glädje. Det var långa sommarveckor med Annika och Rebecca i Frösakull. Det var många fotbolls- och basketmatcher där han fick se Samuel och Johannes spela. Det var många fikastunder tillsammans med Åsa på favoritstället Broqvist och det var många och långa samtal med Eva när hon ringde från Uppsala eller hälsade på i Växjö. Sista åren berättade pappa gärna historier från sitt liv, med stor glädje och tacksamhet för vad livet gett. Det är många gånger vi fått höra om cykelturen till Halmstad efter krigsslutet tillsammans med sin far Ture eller när pappa som ung på 1950-talet arbetade som smörgåsnisse på hotell i Mölle. Vår älskade pappa var en lugn, trygg och varm person. Älskad och omtyckt. Vilka problem som än kantades livet löste han på bästa sett och stöttade oss nära och kära på alla sett. Vi saknar honom så.