Skickar Saras dikt som hon skrev till Ediths begravning. Hon har lagt till verser både för svärfar och en vers för Janne.
LIVETS RÖDA TRÅD.
I livets vagga är lagt ett nystan, vars färg är som den rödaste ros.
Ett nystan vars tråd oss följer, genom livet likt en osynlig vän.
Den springer utmed barndomens stigar, deltar i barnets glada lek.
På äventyr och i framtidsdrömmar, är den med oss i allt som sker.
Den ser på ungdomens kärlek, den utgör äktenskapets knutna band.
Den är med vid livets stora mirakel, där en ny generation föds fram.
Den är kreativiteten som flödar, får fantasin att flyga fri.
Den är glimten som lyser i ögonvrån, när en idé tar form och får liv.
Den är vår humor och vår empati, all glädje som utgör vår själ.
Den är den utsträckta hjälpande handen, som vill alla människor väl.
Den bevittnar både afton och gryning, ser tillbaka på förfluten tid.
Den är med i våra drömmar och minnen, tills den dag vi ska vila i frid.
Livets röda tråd når sin ände, och nystanet har rullats till sitt slut.
Men där en ny generation tar över, har åter ett rött nystan lagts ut.
Men livets röda tråd ska ses oändlig, kanske tar det aldrig ta slut.
Tråden flyger fri med aftonvinden, den flyger ovan molnen just nu.
Av: Sara Östman
Skriv ett minnesord
Åsa 2022-08-18
Åsa 2020-04-06
Åsa 2019-03-12
Lena 2018-06-30
Ulla Hamrin
2017-12-14
Ditt goda hjärta och glada lynne ,
Hos oss skall leva i tacksamt minne .
Sov i ro Margoth !
Ett varmt farväl från Ulla med familj