Livet består av ständiga ögonblick stora som små alla lika värda förutan det ena inte det andra. Våga blicka framåt med inspiration och glädje från nuet. Livet må vara på egen risk men hur vi tar vara på stunden gör risken värd.<br />
- Egen dikt av Emelie Berg
Era barn är inte era barn<br />
De är söner och döttrar till<br />
Livets längtan<br />
efter sig själv<br />
De kommer genom er,<br />
men inte från er<br />
Och fastän de finns hos er,<br />
tillhör de er ändå inte<br />
- Khalil Gibran ur Profeten
Livet består av ständiga ögonblick stora som små alla lika värda förutan det ena inte det andra. Våga blicka framåt med inspiration och glädje från nuet. Livet må vara på egen risk men hur vi tar vara på stunden gör risken värd.<br />
- Egen dikt av Emelie Berg
Era barn är inte era barn<br />
De är söner och döttrar till<br />
Livets längtan<br />
efter sig själv<br />
De kommer genom er,<br />
men inte från er<br />
Och fastän de finns hos er,<br />
tillhör de er ändå inte<br />
- Khalil Gibran ur Profeten
Nu i helgen är det Luleå kalaset, det betyder 2 år sedan vi träffades och sakta men säkert blev ett par och flyttade ihop. <3
När vi fortfarande hade varsin lägenhet på Östermalm under sommaren 2016 stod det ett tag byggställningar enda upp till min balkong genom att de skulle byta fasad på huset. Vi tog tillfället i akt och lyfte ut stolar från balkongen till byggställningarna. Balkongdörren gick inte att röra pga renoveringen så vi plockade bort allting jag hade i fönstret och gjorde det till vår dörr. Vi hällde upp varsitt glas vin och vi var glada och pratade på om allt möjligt. Hela den sommaren var otrolig. Vi umgicks med massor av människor, gjorde utflykter och vi var med varandra i princip hela tiden vi kunde.
Idag är det 7 juli och enligt thailändsk tid betyder det 5 månader sedan allting kraschade.
Efter att jag lämnade nycklarna genom brevinkastet på Östermalm har jag rest lite. Jag har varit i Uppsala, Stockholm, Warszawa, Krakow, Gotland och Neapel. Nu är jag i Luleå igen och på torsdag nästa vecka får jag reda på om jag är nära att komma in på något universitet eller inte. Då får jag försöka ta mig samman och börja närma mig något beslut om hur jag tänker mig att hösten ska bli.
Vissa av mina resor har varit bra. Neapel var dock ingen höjdare, men jag lärde mig något där, jag måste bli mer tuffare och starkare. Två egenskaper som jag beundrade hos dig, Emelie. Du var verkligen trygg och klok, det var nog därför många kom till dig och bad om råd och tips.
Jag är fortfarande riktigt kär i dig. Jag har massor av kärleksgester jag vill ge dig. Men nu kan jag inte få någon respons från dig. Därför jag tänker att jag på något vis måste bli starkare, lära mig leva med sorgen. Emelie jag saknar dig så enormt mycket.
Pussar och kramar,
Sebastian, sambo <3