Jan Romare

Tack för glädje till mig med make Anders och våra barn. Vi läste alla dina serier. Maria i Tullinge

Jan, min käre brevvän sedan 26 år. Det började med hans första "Pyton"- album, som jag fick av sönerna på min födelsedag 1991. Min förtjusning var omedelbar och dessutom upptäckte jag att min starka ormfobi plötsligt lösts upp av den busiga Pytons alla upptåg. "Himlens änglar" gav mig ett helt nytt perspektiv på vad som kanske händer efter döden. Så humoristiskt och så tänkvärt och klokt. Jag skrev ett tackbrev till Jan och fick ett mycket fint och personligt svar. Jan sörjde sin Ingrid ("Kalle") och vi fortsatte att skriva lite då och då. Hela min familj, min make Hasse och sönerna Anders och Björn - alla älskar vi Jans serier. Under åren som följde fick jag varje nytt album i present, med en liten teckning och hälsning från Jan på försättsbladet. Vilken skatt de är och kommer att vara - alltid. Det var underbart att Ebba kom in i Jans liv och vi gladdes hela familjen med dem. Desto sorgligare var det att Jan för andra gången miste en älskad hustru. Efter att också en syster lämnat jordelivet blev Jan än mer nedstämd. Livslusten var inte längre densamma men vi fortsatte att utbyta tankar om detta också. Mina föräldrar dog och min älskade make har drabbats av demens. Jan har då tröstat mig och pojkarna, som jag försökt att finnas när Jan behövt det. På brevlängds avstånd. Många gånger har jag under de senare åren fått ny energi genom att återuppleva alla de underbara figurerna i Jans album. Han blev glad och rörd när vår familj i protest mot nedläggningen av Jans "strippar" i DN, sa upp tidningen efter decennier som prenumeranter. (DN fick förstås veta anledningen). Lojalitet, ja självklart. Kombinationen av varmt hjärta, skarp hjärna och stor skicklighet när han tecknar figurerna gör Jan till en unik konstnär och människa. Hans vänliga och humoristiska sinne har berikat oss.och gjort oss gott genom att umgås med honom - om också enbart per brev. Det blev faktiskt aldrig så att vi träffades. Jag/vi kan bara hålla med Bud Grace i hans beskrivning av Jan som "världens bästa serietecknare" och samtidigt en verkligt fin människa. Nu har Jan upptagits i den änglaskara han så elegant levandegjort åt oss alla. Jag ska titta extra noga på molnen i fortsättningen. Kanske kan jag få se Jan göra en djupdykning i det att han prövar sina vingar. Ödmjukt tacksam för den mångåriga vänskapen önskar jag och min familj Jan allt gott i återföreningen med sina två älskade änglaflickor. Kerstin Mattsson, Borlänge

När min man dog för 20 år sedan hade någon vänlig själ på min arbetsplats i Svenska kyrkan lagt ett exemplar av Himlens änglar på mitt bord! Det var som en skänk från ovan!! Sedan dess har jag med glädje tagit del av och fått nytt perspektiv på både livet och döden, och förmedlat min känsla till nära och kära vid förluster! Bättre sorgeterapi än Himlens änglar av Jan Romare kan jag inte tänka mig! Jag är honom evigt tacksam och jag hoppas också att när begravningen är över att Himlens änglar bjuder på sedvanlig fest och jag är säker på att min man också kommer att delta i den! Änglakramar Maj Säfmark