Jürgen Weigle

Hur skriver man en text till minne av en person som hunnit glömma mer än de flesta någonsin upplevt? Vår fars, svärfars, farfars, morfars, mormorsfars liv går inte att summera kort, lika lite som hans person kan enkelt beskrivas.<br /> <br /> Jürgen fick under sin livstid uppleva allt från världskrig till kommunismens fall. Han bildade först familj, och förenade senare två familjer. Han förlorade syskon, fruar, barn. Men trots förluster som hade fått de flesta att ge upp, fanns han där för oss som var kvar. Han slutade aldrig heller vara nyfiken eller att lära sig nya saker. Inte minst släktforskningen, som kom att utgöra en så stor del av hans liv de sista 20 åren, och genom vilken han kom att skapa många nya vänner och påverka och prägla människor långt bortom Sveriges gränser.<br /> <br /> Han var varm, omtänksam, generös och samtidigt fyrkantig och omständlig. Han var allt det människor är, allt det positiva och allt det negativa. Och kanske var han allt lite mer än de flesta, just för att han upplevt lite mer än de flesta.<br /> <br /> För tre år sedan fick vi uppleva honom när han var som starkast, och när han var som svagast. Som starkast när han stöttade och sedermera vårdade vår mor, svärmor, farmor, mormor genom hennes cancer. Som svagast när han hade förlorat henne. När Gia lämnade detta liv, blev det också näst intill outhärdligt för Jürgen. Nu, snart tre år senare, har de äntligen fått återförenas.<br /> <br /> Vad detta betyder för Jürgen, kan bäst beskrivas i hans egna ord, tillägnade Gia.<br /> <br /> Mindre än hälften<br /> <br /> När Annika skulle viga dig till sista vilan,<br /> Frågade hon mig.<br /> Och jag svarade:<br /> &nbsp;<br /> ”När vi var två, var vi som en.<br /> Nu, när Gia lämnat mig,<br /> Är jag mindre än hälften.”<br /> <br /> Du skulle kanske motsagt mig.<br /> Men så var det.<br /> Så är det.<br /> <br /> Din kärlek till mig<br /> Var oändligt stor,<br /> Utom alla gränser…<br /> <br /> När du ej längre fanns, förstod jag:
<br /> Att hälften av ”en”,<br /> Kan vara mindre än hälften.<br /> <br /> Vi älskar dig och saknar dig, men tror och hoppas att du hittat ”hem” igen.<br /> <br /> Dina barn - Jan, Lena, Eva, Maria, Thomas<br /> Dina svärsöner och -döttrar - Mats, Anneli, Jesper, Sietsko, Patricia<br /> Dina barnbarn - Gustaf, Kirsten, Sofia, Niklas, Hannes, Anders, Zacharias, Anelle, Albin, Isabelle, Felicia<br /> Ditt barnbarnsbarn - Lotte