Gerd Thor

Alla gånger jag var inkallad till T3 bodde jag hos Gerd, ibland tre till fyra veckor i sträck. Det var lärorikt, Gerd hade ett skarpt minne och hon var därtill en bra berättare. Hon visste, till exempel hur alla släktband på vår Mamma Siris sida såg ut, dessa släktingars historia och öden. Gerd var också pigg på att prata politik. Grundläggande i den delen var hennes starka känsla för rättvisa. Det var inte alltid lätt att försöka komma med invändningar när det gällde vad som bestämts i Stockholm och hur vi stockholmare snodde åt oss alldeles för stora delar av landets resurser. Gerd var också mycket generös. Jag vet inte hur många frukostar och middagar hon bjöd på under mina inkallelser. Hon köpte även mesost som hon visste att jag uppskattade och som inte går att köpa i Stockholm. Jag tyckte att jag borde bjuda tillbaka och föreslog att vi skulle äta på Hallsta eller något annat trevligt ställe i sta’n , men det fungerade inte. Hon ville aldrig ut på sta’n för att äta. Thomas och jag har tillbringat mycket tid i ”Norrland”, dvs för oss betyder det Holafors och Sollefteå. Det är därför synnerligen sorgligt att behöva konstatera att den sista länken till ens barndoms vuxna i Norrland nu inte längre är med oss.