Minns dig som min bästa kompis lillebror som alltid var positiv och glad.
Du gillade att köra fjärrstyrda bilar ute på gatan i Tvååker. En snäll o go grabb.
Du var en otrolig kämpe i alla lägen, Minns när du fick ditt första tråkiga besked med benet, men det fanns många lösningar på det när man heter Kim :-)
Bil, arb.plats osv ordnades så att allt fungerade och så fortsatte det.
Jag har arb som Sjuksköterska med svårt cancersjuka människor i över 15 år på Palliativa, men även på andra ställen. En sån kämpe som du Kim har jag faktiskt aldrig träffat på. Nu hade vi inte så mkt kontakt sista åren, men Mor o Far o min bästa Vän Jan, din Bror, har hela tiden berättat för mig hur du har kämpat, och hur det har gått upp o ner i ditt liv med sjukdomen. Till slut orkade inte ditt hjärta längre och det gör mig SÅ lessen att höra detta. Jag vet ändå att du har det bra nu och att du slipper lida. Du finns med oss varje dag. Vi får alla tänka på de fina, ljusa och roliga stunderna. Det blir inte lätt i början, men de är de vi får minnas framöver. Kram Carina
Tack min "riddare" för all din hjälp med alla kluriga saker genom åren.
Kommer sakna dig, din stora kundskap och våra Wordfeud-matcher där jag oftast förlorade.