Käre Klas!
Vi har alla så många ljusa minnen av dig.
Alla orienteringstävlingar vi tävlat i. Från småtävlingarna runt Västerås, till stora minnen kopplat till 10-mila. Att som liten grabb få vara med och följa en tävling som pågick hela natten. Du var med många gånger - men missade min stora framgång som 12-åring i Dalarna. Det var synd.
Jag tänker också på alla gånger jag tog cykeln till Ekliden för att tillsammans med dig åka iväg på ett träningspass. Eller din fantastiska verkstad där du skapade nya leksaker till oss barn. Allt från lådbilar till höjdhoppsställningar.
Och att vi i unga år fick chansen att åka på semester tillsammans. Att ta färjan över till Finland och möta det mest exotiska fiskebyn Skatan. Vi åt strömming sex dagar per vecka. Och gick med glädje upp fyra på morgonen för att vara med på de riktiga fiskarnas turer.
När vi 20 år senare själva fick barn - då var det självklart att även de skulle få uppleva den finlandssvenska skärgården, minns fina somrar på 90-talet.
Ja, du var precis den morbror man kunde önska sig.
Ditt minne lever vidare
Visa mer
Visa mindre