Johann Merzinger

Mycket går att säga om min pappa "Hans" men det jag tror alla kan hålla med om var hans passion att berätta om sina historier och rackanstyg han haft för sig. Nedan följer en av mina personliga favoriter. &nbsp; "Jag var på väg ner till Österrike för ett renoveringsjobb av mitt föräldrahus. När jag lämnade Danmark föll en sten från mitt hjärta. Fri fart. Frihet. På Tyska Autobahn är det minsann frifart. Inte som krångliga och ordningsamma Norden. På väg genom södra Tyskland, favoritdelen Bayern, ser jag att en Grön Vit Volkswagen buss med skriften POLIZEI signalerar mig att stanna. Stanna! Mig! Jag som har försvarat detta land. Värt att notera är att pappa var från Österrike. &nbsp; Efter att mycket motvilligt stannat vid sidan av vägen ser jag att en mycket ung man (snorvalp) till polis kommer fram till mig. En snorvalp! Stoppar mig" Nej nu. Då kommer jag på att åker ju en svensk registrerad bil. Lysande, jag kan inte Tyska då tröttnar de på mig. Värt att notera är att pappa kom från Österrike. &nbsp; När polismannen kommer fram ber han om körkort och pass enligt konstens alla regler. Då jag bestämt mig att vara motsträvig och inte kunna mitt modersmål ger jag polismannen allt annat än pass. Körkortet får han, det var ju svenskt. Men passet kan han glömma. Där står det att jag är född i Österrike och är medborgare i samma land. Så detta pågår ett tag. Polismannen försöker på alla möjliga språk. Tyska, Engelska, Franska och tom slaviska benämningar men inget förstod jag och till sitt gav jag honom registreringsbeviset med ett stort leende. Värt att notera att pappa förutom engelskan såklart hantera de slaviska språken mycket väl vid denna tidpunkt. &nbsp; Detta tog ett och till slut hör jag en sidodörren av Volkswagen bussen med skriften POLIZEI på sidan öppnas. Snorvalpen blir nervös och i sidospegeln ser jag en mycket gammal polisman stiga ut ur bilen. Han hade hästbyxor på sig och var som hämtad från en film i andra världskriget tema. &nbsp; Den äldre polismannen går fram till den yngre och mycket irriterat. Allt på tyska givetvis: &nbsp; Äldre: Vad är det som tar sådan tid! Ge han 20 DMARK i böter så kan vi åka vidare. Här kan vi inte stå hela dagen. &nbsp; Yngre: Jo, jag kan tyvärr inte identifiera honom. Han verkar inte ha något pass. &nbsp; Den äldre tittar nu strängt på mig medans han går igenom alla papper från grönt kort, registreringsbevis, försäkringsbrev och besiktningsprotokoll som jag gett till snorvalpen. Ganska abrupt ger den äldre polismannen alla papper till den yngre och sa: &nbsp; Äldre: Har du inte lärt dig något än? Om du inte kan identifiera en utlänning på tysk mark så får du ta med honom till station tills vi säkerställt identiteten. Så lös det här nu. Jag kan inte stå här hela dagen. &nbsp; Jag märker nu att snorvalpen ber mig stiga ut ur bilen. Jag förstår ju allt de säger. Vad ska jag göra nu?! Sitta i häktet?! Vad händer med min bil?! Värt att notera att min pappa var väldigt fäst vid sina bilar. &nbsp; Det går ju inte! Då bestämmer jag mig att ta fram passet och på min finaste tyska be den äldre polismannen (som nu var på väg tillbaka till skåpbilen) att komma fram. Snorvalpen ville jag inte tala med. &nbsp; Den äldre polismannen kommer fram. Ta emot passet. Ser att det är ett Österrikiskt pass, utfärdat i Österrike och att jag är född i Österrike. Jag ser att den äldre polismannen ansikte skiftar i färg mot det rödare... &nbsp; Äldre: Så du kan inte tyska! &nbsp; Jag: Jo, förlåt jag kan tyska. &nbsp; Äldre: Varför ljuger du för! Tror du vi har tid med detta! &nbsp; Jag: Nej, jag är påväg ner till min gamla mor som är svårt sjuk och som jag inte träffat på flera år. Jag ville inte få böter då alla mina pengar gått åt renoveringen. &nbsp; Äldre: Din mor är sjuk. Du har inte träffat henne på flera år? &nbsp; Jag: Nej, jag har tyvärr inte kunnat besöka henna och hon har varit för sjukt för att kunna resa upp till Sverige. &nbsp; Äldre: Inte besökt henne på flera år? Inte kunnat resa ner till Österrike? &nbsp; Jag: Nej det stämmer. &nbsp; Äldre: Nu ljuger du igen! Du var ju nere förra året enligt stämplarna i passet. &nbsp; Sedan följer en utskällning på tyska som jag faktiskt inte förtstod allt utav. Efter utskällning som säkert pågick en 5 min utan stopp (kändes som 20min) sa den äldre polismannen till den yngre: Skriv det högsta bötesbeloppet och släpp honom sedan. &nbsp; Lärdom: &nbsp; Det är inte frifart på Autobahn i hela Tyskland. &nbsp; Blir du stoppad. Betala böterna och ljug inte för polismannen. Framförallt inte att du inte kan tyska." &nbsp; Det här var en sådan typisk berättelse som min pappa kunde berätta på ett sätt som bara han kunde. Jag minns att jag skrattade tills tårarna började rinna. Det så många fler berättelser som mycket väl kan bli en bok i framtiden, men innan dess. Dela gärna med dig om Hans berättelse här på sajten. &nbsp; Vilka historier har han berättat som du inte kan glömma? &nbsp; Hur minns du honom? &nbsp; Tacksam för alla ord som ni vill eller kan ge. &nbsp; Stort tack på förhand! &nbsp; Med vänlig hälsning,<br /> Michael Merzinger &nbsp;