Jan Kilander

Jan växte upp i Rågsved med mamma Gunhild, pappa Lennart och syskonen Leif, Carina och Björn.Han var aktiv inom fotbollen och spelade med i Älvsjö AIK som ung.Somrar och annan ledig tid spenderade han i Limedsforsen Dalarna där Gunhild ursprungligen komfrån och det var där Jan träffade sin blivande fru Lena 1968.Samma år började Jan arbeta på ASEA Graham som hissmontör, där arbetade han fram till pensionenoch företaget hade då ändrat namn till KONE hissar.1971 flyttade Jan och Lena till Tumba/Storvreten och första gemensamma lägenheten.3 år senare, 1974 föddes sonen Rikard. 1975 flyttade de till Eriksberg i Hallunda och 1979 kom deras dotter Carolina till världen.1983 byggde Jan och Lena sitt radhus i Norsborg som de fortfarande bodde/bor kvar i.Jans intresse för föreningslivet gjorde att han engagerade sig som fotbollstränare/ledare i NorsborgsIF under många år och barnen var också aktiva som spelare inom fotbollen.Han var även aktiv inom fack-klubben Metall.2003 kom första barnbarnet Alexander och även här engagerade sig Jan i barnbarnets idrottande. Han var med och hejade på varje fotbollsmatch samt körde Alexander till sin simträning och närvarade på simtävlingarna han deltog i.2007 föddes andra barnbarnet Tilde som också idrottar, spelar fotboll, dansar och tävlar i skidor/skidskytte. Till Jans stora lycka kunde han följa henne via websändningar när han inte kunde vara på plats i Dalarna.2010 kom minsta barnbarnet Ebba även hon spelar fotboll och tränar skidor och skidskytte.Jan ställde alltid upp för sina barnbarn. Följde med Alexander på läkarbesök när han fick sina allergisprutor, efteråt passade de på att ha en egen stund med fika och prat. Ebba och Jan umgicks mycket via Face-Time sista året och han hjälpte Tilde med engelskaläxorna via Face-TimeEfter att Jan gått i pension 2016 spenderade han mycket tid i stugan i Dalarna. Där trivdes han som bäst genom att elda i vedspisen, klyva ved, ta en skogspromenad och steka köttbullar och pannkakor till barnbarnen.Han var aktiv i KONE pensionärsklubb och såg fram emot deras umgänge då de åkte på kryssning eller åt middag tillsammans för att umgås.Pingisgänget var vänner från tonårstiden som fortfarande umgicks och det uppskattade han också väldigt mycket. Detta gav Jan glädje och han såg fram emot varje träff.Dina steg har nu tystnat, minnet av dig lever kvar.Vi saknar dig.LenaRikard, Birgitta, AlexCarolina, Thomas, Tilde, Ebba