Göran växte upp i ett Sverige strax efter andra världskriget och fick vara med om hur välfärdssamhället växte fram. Som liten och ung lekte han mycket med andra utomhus och grundlade där sin starka fysik. Otaliga berättelser har vi hört om när det lektes cowboys och indianer, otroligt nog också krigslekar och så startades en första lokal idrottsförening inspirerad av de första TV sändningarna från stora friidrottstävlingar. Jag kan se honom framför mig som liten grabb när han sprang ikapp de äldre gymnasieeleverna då de hade löpning på schemat och sprang det sk. kyrkvarvet, runt kyrkan som är belägen strax ovanför bostadsområdet Rönnen där han växte upp.
Löpning blev senare en stor del av hans liv. Göran hade många framgångar i sin långa idrottskarriär och fick många vänner runtom i Sverige och även utomlands. Vi i familjen följde med på många tävlingar och det var väldigt roliga år tillsammans med andra idrottsfamiljer.
I yrkeskarriären som lärare strävade Göran alltid efter att få eleverna motiverade och se sin potential och hitta egen drivkraft. Flera har vittnat om att de upplevde honom som en bra och närvarande lärare.
Löpare eller lärare, det Göran var bäst på var ändå att vara människa, framförallt make och pappa.
Han lärde oss att alltid att se möjligheter och att vara nöjd med tillvaron. Han och jag fick den största gåvan, att få leva nära med varandra i vått och torrt i många år. Som jag älskade att vara med Göran. Våra fina barn var han så stolt över och även om de nu bodde en bit bort fanns de alltid nära i hans hjärta. De har nu i sorgen berättat om så många fina minnen.Vi minns med glädje också vilken fantastisk berättare Göran kunde vara. Han berättade inte bara egna påhittade sagor för barnen när de var små, utan kunde också på ett otroligt levande och roligt sätt berätta om allt möjligt han varit med om, stort som smått. Flera vänner minns nog hans målande redogörelser av sina fiskeäventyr, med ett skratt.
<img id=":0_0" class="ajn bofPge" src="https://ssl.gstatic.com/ui/v1/icons/mail/no_photo.png" alt="" name=":0" data-hovercard-id="susanne.genberghogberg@gmail.com" />
SvaraVidarebefordra
Göran växte upp i ett Sverige strax efter andra världskriget och fick vara med om hur välfärdssamhället växte fram. Som liten och ung lekte han mycket med andra utomhus och grundlade där sin starka fysik. Otaliga berättelser har vi hört om när det lektes cowboys och indianer, otroligt nog också krigslekar och så startades en första lokal idrottsförening inspirerad av de första TV sändningarna från stora friidrottstävlingar. Jag kan se honom framför mig som liten grabb när han sprang ikapp de äldre gymnasieeleverna då de hade löpning på schemat och sprang det sk. kyrkvarvet, runt kyrkan som är belägen strax ovanför bostadsområdet Rönnen där han växte upp.
Löpning blev senare en stor del av hans liv. Göran hade många framgångar i sin långa idrottskarriär och fick många vänner runtom i Sverige och även utomlands. Vi i familjen följde med på många tävlingar och det var väldigt roliga år tillsammans med andra idrottsfamiljer.
I yrkeskarriären som lärare strävade Göran alltid efter att få eleverna motiverade och se sin potential och hitta egen drivkraft. Flera har vittnat om att de upplevde honom som en bra och närvarande lärare.
Löpare eller lärare, det Göran var bäst på var ändå att vara människa, framförallt make och pappa.
Han lärde oss att alltid att se möjligheter och att vara nöjd med tillvaron. Han och jag fick den största gåvan, att få leva nära med varandra i vått och torrt i många år. Som jag älskade att vara med Göran. Våra fina barn var han så stolt över och även om de nu bodde en bit bort fanns de alltid nära i hans hjärta. De har nu i sorgen berättat om så många fina minnen.Vi minns med glädje också vilken fantastisk berättare Göran kunde vara. Han berättade inte bara egna påhittade sagor för barnen när de var små, utan kunde också på ett otroligt levande och roligt sätt berätta om allt möjligt han varit med om, stort som smått. Flera vänner minns nog hans målande redogörelser av sina fiskeäventyr, med ett skratt.
<img id=":0_0" class="ajn bofPge" src="https://ssl.gstatic.com/ui/v1/icons/mail/no_photo.png" alt="" name=":0" data-hovercard-id="susanne.genberghogberg@gmail.com" />
SvaraVidarebefordra
Göran växte upp i ett Sverige strax efter andra världskriget och fick vara med om hur välfärdssamhället växte fram. Som liten och ung lekte han mycket med andra utomhus och grundlade där sin starka fysik. Otaliga berättelser har vi hört om när det lektes cowboys och indianer, otroligt nog också krigslekar och så startades en första lokal idrottsförening inspirerad av de första TV sändningarna från stora friidrottstävlingar. Jag kan se honom framför mig som liten grabb när han sprang ikapp de äldre gymnasieeleverna då de hade löpning på schemat och sprang det sk. kyrkvarvet, runt kyrkan som är belägen strax ovanför bostadsområdet Rönnen där han växte upp.
Löpning blev senare en stor del av hans liv. Göran hade många framgångar i sin långa idrottskarriär och fick många vänner runtom i Sverige och även utomlands. Vi i familjen följde med på många tävlingar och det var väldigt roliga år tillsammans med andra idrottsfamiljer.
I yrkeskarriären som lärare strävade Göran alltid efter att få eleverna motiverade och se sin potential och hitta egen drivkraft. Flera har vittnat om att de upplevde honom som en bra och närvarande lärare.
Löpare eller lärare, det Göran var bäst på var ändå att vara människa, framförallt make och pappa.
Han lärde oss att alltid att se möjligheter och att vara nöjd med tillvaron. Han och jag fick den största gåvan, att få leva nära med varandra i vått och torrt i många år. Som jag älskade att vara med Göran. Våra fina barn var han så stolt över och även om de nu bodde en bit bort fanns de alltid nära i hans hjärta. De har nu i sorgen berättat om så många fina minnen.Vi minns med glädje också vilken fantastisk berättare Göran kunde vara. Han berättade inte bara egna påhittade sagor för barnen när de var små, utan kunde också på ett otroligt levande och roligt sätt berätta om allt möjligt han varit med om, stort som smått. Flera vänner minns nog hans målande redogörelser av sina fiskeäventyr, med ett skratt.
<img id=":0_0" class="ajn bofPge" src="https://ssl.gstatic.com/ui/v1/icons/mail/no_photo.png" alt="" name=":0" data-hovercard-id="susanne.genberghogberg@gmail.com" />
SvaraVidarebefordra
Göran växte upp i ett Sverige strax efter andra världskriget och fick vara med om hur välfärdssamhället växte fram. Som liten och ung lekte han mycket med andra utomhus och grundlade där sin starka fysik. Otaliga berättelser har vi hört om när det lektes cowboys och indianer, otroligt nog också krigslekar och så startades en första lokal idrottsförening inspirerad av de första TV sändningarna från stora friidrottstävlingar. Jag kan se honom framför mig som liten grabb när han sprang ikapp de äldre gymnasieeleverna då de hade löpning på schemat och sprang det sk. kyrkvarvet, runt kyrkan som är belägen strax ovanför bostadsområdet Rönnen där han växte upp.
Löpning blev senare en stor del av hans liv. Göran hade många framgångar i sin långa idrottskarriär och fick många vänner runtom i Sverige och även utomlands. Vi i familjen följde med på många tävlingar och det var väldigt roliga år tillsammans med andra idrottsfamiljer.
I yrkeskarriären som lärare strävade Göran alltid efter att få eleverna motiverade och se sin potential och hitta egen drivkraft. Flera har vittnat om att de upplevde honom som en bra och närvarande lärare.
Löpare eller lärare, det Göran var bäst på var ändå att vara människa, framförallt make och pappa.
Han lärde oss att alltid att se möjligheter och att vara nöjd med tillvaron. Han och jag fick den största gåvan, att få leva nära med varandra i vått och torrt i många år. Som jag älskade att vara med Göran. Våra fina barn var han så stolt över och även om de nu bodde en bit bort fanns de alltid nära i hans hjärta. De har nu i sorgen berättat om så många fina minnen.Vi minns med glädje också vilken fantastisk berättare Göran kunde vara. Han berättade inte bara egna påhittade sagor för barnen när de var små, utan kunde också på ett otroligt levande och roligt sätt berätta om allt möjligt han varit med om, stort som smått. Flera vänner minns nog hans målande redogörelser av sina fiskeäventyr, med ett skratt.
<img id=":0_0" class="ajn bofPge" src="https://ssl.gstatic.com/ui/v1/icons/mail/no_photo.png" alt="" name=":0" data-hovercard-id="susanne.genberghogberg@gmail.com" />
SvaraVidarebefordra
Tacksam att vi hann träffas, och sörjer att vi inte hann träffas mer. Du var en härlig person. Varma hälsningar från Susanne och Kent Gustafsson med familj 2021-02-14
Tack Göran för alla fina stunder som du gav mig och min familj under fyra decennier. Alla dessa minnen kommer alltid att finnas i våra hjärtan och kommer aldrig att glömmas.
Det var löpningen som förde oss samman och självklart finns det massor av minnen från både träning och tävling. Men det var i så många andra sammanhang vi fick äran att lära känna dig och din familj. Vi glömmer aldrig när du på vår gemensamma gårdsplan vid “Gula huset” uppenbarade dig i en av Susannes klänningar. Eller när du för några år sedan berättade när du sånär hade blivit upptäckt för att fiska utan fiskekort.
Du kunde verkligen bjuda på dig själv med mycket skratt och fniss men du visade också att du var bra på att diskutera allvarliga ting.
Att i fortsättningen inte få fortsätta att prata om våra gemensamma intressen rent fysiskt eller per telefon kommer att vara en enorm saknad.
I fortsättning får vi hålla till godo med alla minnen som du har gett oss och saknaden efter dig kommer att vara stor. Tack Göran!
Hasse Nilsson med familj
Kära Göran!
Så oändligt sorgligt att du redan lämnat oss. Men du finns kvar i många härliga minnen. Vi träffades inte så ofta under barnaåren men när det hände var det alltid en höjdpunkt. Du var alltid glad och pigg på att hitta på saker. Minns när vi följde dina fantastiska lopp i Stockholm Marathon och vid Skavlöten i Täby.
Du har varit en god inspirationskälla till att leva ett aktivt liv. Och även efter 65-årsdagen fortsatt arbeta som idrottslärare i din gamla skola i Sollefteå samtidigt som du hjälpt mamma Mildred.
Vi var också mycket glada när ni ville resa hela långa vägen ner till Öland för att närvara vid vårt bröllop.
Du borde ha fått många år till. Men du måste ändå vara nöjd när du nu kan titta ner på din underbara familj. Och snart blir det en ny gren på släktträdet.
Vila i frid! Du saknas oss!
Kusin Håkan
med fru Christine samt barnen Albert, Tilda och Axel
Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm
En droppe som faller i tidernas ström
Den skimrar i regnbågens färg en minut
brister och faller och drömmen är slut
- Nils Ferlin
Tack Göran för allt!
Vi har så många glada minnen av dig! Det är dem vi bevarar nu när du inte längre finns bland oss.
Alla de stunder vi fått vara med dig, Susanne, "barnen" och Millan, såväl i Stockholm som i Sollefteå!
Du som alltid var glad och positiv och verkade ha omåttligt med energi, vilket förstås varit en tillgång i din fantastiska löparkarriär!
Vi saknar dig Göran och kommer aldrig att glömma dig!
Varma hälsningar från din kusin Tomas med familj
Tony, Marie, Tim, Emma, Sofia Granholm2019-02-11Hjärnfonden
Göran gjorde stort intryck på hela vår familj. Vi bär fortfarande med oss hans visdomsord, särskilt dem om att aldrig förlora hoppet. ” för man vet aldrig när det vänder” som Göran sa.
Alla våra böner och tankar till familjen
Sören och Monika Gabrielsson, Jeanette Sjödin och Roger Sandström, Richard Aarseth, Mange Nilsson, Henrik Allström, Robert Laukka
2019-02-11
Tack Göran
För ditt glada leende varje dag, i alla år vi arbetat tillsammans
För alla engagerande samtal om träning, fiske, hälsa, utbildning...
Å alla elevers vägnar då vi vet att du var en oerhört uppskattad lärare
Du var en så fin människa
Vi saknar dig
God vän i mer än 40 år. Ödmjuk (men samtidigt framgångsrik), klurig, rolig, eftertänksam, empatisk, ibland allvarlig, som snabbt kunde spricka upp i ett stort leende och en kul kommentar. Det och mycket mer är Göran. Vi saknar dig.
Kramar från Gun och Björn med familj
Vännerna och kollegorna Kerstin och Sven-Olov Gradin, Sollefteå 2019-02-06
Per Källström, Nyänget 2019-02-05
Fam. Stålarm, Nyänget 2019-02-05
Fam Lindberg/Jansson Nyänget 2019-02-04
Sven T. Ågren med familj
2019-02-04
I mina ögon var Göran en yngling som förtjänade att ha många fina år kvar.
Alltid positiv då vi hade kontakter. En förebild redan då vi träffades i studentkorridoren i Uppsala. Glad och seriös. Vi saknar dig oerhört!