Hej B-O med barn och familj, Åsas gamla barndomskompis Louise här. Jag vill beklaga sorgen och uttrycka min medkänsla för det ni går igenom. Jag är så otroligt ledsen för att detta hände Åsa och er. Åsa var den finaste barndomsvän man kunde önska sig. Hälsa Anna-Lena, Sture och Ina som kanske minns mig från förr.
När dina steg har tystnat, finns ändå Ekot kvar. När dina ögon slocknat vi alla minnen har, vi spar dem i vårt hjärta. Tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Jag önskar jag sluppit skriva några minnesrader. Känns så obegripligt sorgligt och konstigt att du inte finns mer.
Livet är inte rättvist.
Tack för allt roligt och för allt du gjort. Du kommer vara saknad.
Hoppas du nu är på ett evigt roligt och soligt fiskeläger! /Pia
Finaste Åsa. Jag har bara fina minnen av dig. Från kusinträffar och kalas när vi var små. Att du skrev på sista sidan i min poesibok. Hur vi utbytte boktips när vi blev lite äldre. Minnen från fotbollsplanen. Hur du fixade mitt hår inför Theodors och mitt bröllop, och att jag fick massa värdefulla tips. Du bjöd också bjöd hem oss på lunch och hjälpte till att hålla nerverna i styr denna viktiga dag. Det är så sorgligt och overkligt att du inte finns mer. Men i mitt minne kommer du alltid leva starkt. Vila i frid käraste Åsa. Kram Karin