Pappa...oj vad det bubblar upp minnen nu några dagar efter din bortgång! Bara glada minnen som gör att man skrattar inombords samtidigt som ögonen tåras av saknad. Alla minnena genomsyras av din godhet och din ambition att alltid vilja hjälpa din omgivning. Du var inte alltid experten men en hjälpande hand, att alltid finnas där räckte många gånger - samtidigt som skrattet alltid var nära.
Det bubblar också upp hur mycket du älskade dina två barnbarn - de var alltid i centrum för dig - samtidigt som du och farmor alltid är och var i deras centrum.
Vi saknar dig oerhört mycket...allt gick så fort! Totalt 5 dagar. Men vi lever i hoppet och tron att du kände att vi var där hos dig hela tiden. De timmar du tittade upp under lördagen hann vi krama dig och på något sätt hoppas jag att du kände den trygghet vi alla försökte förmedla.
När du sedan somnade in på tisdagsmorgonen satt jag där, jag höll din hand och kramade dig...
Jag upplever att det var med ro som du gick vidare.
Älskade pappa....