Kristina Hallstensson

Morgonen är vaken och jag tänker Kan det aldrig få ett slut Ett slut på alla monster Alla skratten som inte är du Igår så ringde pappa, han sa Nu har det hänt igen Bilen den är kvaddad Hon ville inte mer Och jag tänkte för mig själv När farsan stod och grät Var det jag Som inte sagt vad du vill höra Som blundat för att orka med Det gör ont när jag hör dig så här Fast jag vet att ingenting är som det är Jag hör skrattet som får mina ord att frysa till Ditt hår ligger avklippt på golvet I din lägenhet i stan Med vatten upp till knäna har han följt Dina steg längre ut Till slut så får han tag på henne Men va fan gör jag nu I bakgrunden ser man små bilar Med blinkande ljus Och jag tänkte för mig själv När farsan stod och grät Var det jag Som inte sagt vad du vill höra Som blundat för att orka med När man tänker på allt som har hänt Vill man tro för sig själv Nu är det bra Men de sa det kan visas igen Alla tankar som inte är du Det gör ont när jag hör dig så här Fast jag vet att ingenting är som det är Alla tankar som inte är du

Din stund på jorden blev alltför kort. Nu har du fått flytta långt, långt bort. I Guds himmel får du vara där finns ej sjukdom eller fara.

Vila i frid, fina du ❤️