Jag kommer aldrig glömma det varma, fina samtalet vi hade när vi möttes av en slump på hamntorget i Henån den 6 mars. Vi hade så mycket att prata om att vi bestämde oss för att fika på kondiset. Tack för den stunden Lisbet, jag glömmer dej aldrig! I mitt minne kommer du alltid finnas kvar, i mitt minne finns bilden av vackra Lisbet i en kornblå tröja, varmt leende och klok blick. Jag kommer sakna dej så mycket i Röra
församlingsråd, där vi först möttes. Jag som en ganska ung, oerfaren medlem och du som la din hand över min och log och sa; ”det är inte så viktigt att förstå allt. Le, bara le!” Tack Lisbeth, för allt. Du är en förebild för mej inom kyrkans lilla värld på orust.
Lisbeth, du var en av min mamma Mariannes bästa vänner. Du har varit en del av mitt liv via henne, men vi- du och jag - har oxå mötts i livet vid några tillfällen. Tack för det!