Uppståndelsekapellet, Borlänge   29 Juni 2019 13:00

Ritva Hautamäki

  • Född: 6 september 1944
  • Död: 4 juni 2019

Vi vill tacka mamma som gett oss så mycket

Mamma föddes i Kärsämäki den 6:e september 1944. Pappa Eino och mamma Eeva hade bondgård i Ojalehto. Släkten Pappila blev stor, så tolv barn föddes. Mamma föddes i Kärsämäki den 6 :e september 1944. Pappa Eino och mamma Eeva hade bondgård i Ojalehto. Släkten Pappila blev stor, då tolv barn föddes. Ritva var äldst och lärde sig i unga år att ta ansvar för syskonen och att vara flitig vid skötsel av bondgården. Eeva lärde henne allt om skogens guld, bären. Den 24:e maj för 50 år sedan började mammas resa till Sverige. Hon åkte med tåg från Uleåborg till Gävle, med på resan fanns de två döttrarna och en stekpanna. Inom stålverket fanns jobben. Mamma blev en omtyckt och stolt stålverksarbetare och var SSAB trogen. Det hon inte kunde om tunnplåtstillverkning var inte värt att veta. Merpart av åren bodde hon i Kvarnsveden och i alla år har ”pojkarna” och deras vänner haft stor betydelse för mamma. Dörren var alltid öppen för alla, sovplatser samt mat fanns att få för alla som så önskade. Vi vet att mammas släkt och vänner i Finland, Dalarna, Haparanda, Halmstad och övriga Sverige delar vår sorg och saknad .

Vi vill tacka mamma som gett oss så mycket

Mamma föddes i Kärsämäki den 6:e september 1944. Pappa Eino och mamma Eeva hade bondgård i Ojalehto. Släkten Pappila blev stor, så tolv barn föddes. Mamma föddes i Kärsämäki den 6 :e september 1944. Pappa Eino och mamma Eeva hade bondgård i Ojalehto. Släkten Pappila blev stor, då tolv barn föddes. Ritva var äldst och lärde sig i unga år att ta ansvar för syskonen och att vara flitig vid skötsel av bondgården. Eeva lärde henne allt om skogens guld, bären. Den 24:e maj för 50 år sedan började mammas resa till Sverige. Hon åkte med tåg från Uleåborg till Gävle, med på resan fanns de två döttrarna och en stekpanna. Inom stålverket fanns jobben. Mamma blev en omtyckt och stolt stålverksarbetare och var SSAB trogen. Det hon inte kunde om tunnplåtstillverkning var inte värt att veta. Merpart av åren bodde hon i Kvarnsveden och i alla år har ”pojkarna” och deras vänner haft stor betydelse för mamma. Dörren var alltid öppen för alla, sovplatser samt mat fanns att få för alla som så önskade. Vi vet att mammas släkt och vänner i Finland, Dalarna, Haparanda, Halmstad och övriga Sverige delar vår sorg och saknad .

Beställ blommor

Ge en gåva