Du bror , kamrat.
Din trofasta vilja
så rak och så ärlig den var.
Att din bild från minnet skilja,
Jag alls ej förmåga har.
Därför nu i fadershuset
ovan stjärnorna du finns..
Hoppet säger att i ljuset
Ifrån dessa jag dig minns.
Djupt i själen ristas såren.
Läk dem du som allt förmår.
Torka bort den heta tåren.
Livets Herre Fader vår.
Vila i frid.
Björn