Min käre bror, varm, vänlig, humoristisk, full av hemligheter och överraskningar. Även om vi inte växte upp tillsammans har du alltid funnits där. En litet mytisk figur som alltid hade något hemligt uppdrag. Du har betytt så mycket för mig och min familj, inte minst för våra barn, varav ett faktiskt går litet i dina fotspår...
Vi kommer att sakna dina berättelser, din djupa stämma och våra alltför få möten.
Vila nu i frid brorsan, du gjorde världen till en lite bättre plats!
What an honour to have known this lovely man. We will always remember his kindness and his generosity of spirit. For us, he was a gentle-giant and a friend. We know he leaves behind his beautiful daughters and their families and we grieve losing him along with them. Father, grandfather, father-in-law, colleague, friend - and many more names for him, we are sure. He loved and lived well. He was much loved and will live on in the lives of the many people he touched. How wonderful that his reach came to Canada as well. We will be with you in heart and mind on 5 September. It will only be our bodies that are not in Sweden.
Gunno...mannen, myten, legenden...min svärfar, en god och generös vän, en klurig och underfundig expert på saker som vi vanliga dödliga oftast var helt okunniga om.
Hans tålamod när det gällde att förklara det han brann för var outsinligt. Oavsett om det handlade om händelser under vatten, på vatten eller ovanför detsamma!
Som alla människor hade han både goda och mindre goda sidor, dvs han var en människa i sitt allt.
Men sjunga, DET kunde han inte!
Dock hade han en fäbless för visor och texter som nog inte lämpar sig i ett forum som detta, men som alltid var till omgivningens glädje!
Intellekt, kunskap och intresse för det mesta, gjorde att man alltid kunde ha en givande diskussion oavsett tid eller tillfälle.
Du lämnar oss med stor tomhet och saknad, men med goda minnen.
Vila i frid, store man.
Gunno,
Det finns så många positiva saker att säga om dig, inte minst att du alltid var glad och ville hjälpa till och att du hade så mycket att berätta! Jag är oerhört tacksam för att vi lärde känna varandra där i slutet av 80-talet och att vi sedan fortsatte att hålla kontakten.
Dina sista veckor var du trött, men aldrig ledsen och lik dig på alla sätt och vis trots att du hade så många svåra problem. Du var inte rädd för att dö, sa du till mig. Det var tydligt att du såg denna sista tid som en del av det rika liv du fått leva.
Så tack för allt. Tack för att du alltid tog dig tid och för att du smittade med din glädje.
Vila i frid.
Älskade pappa❣️
Jag sitter ner på bryggan för första gången på länge och tittar ut över sjön. Betraktar vattenytan som krusar sig lätt i den ljumma vinden. Det är så vackert sensommarväder och solen värmer skönt.
Sensommaren var din årstid. Du var då du kom till världen och det är nu samma årstid när du nyss lämnat den. Det är en tid på året som inger blandade känslor. En känsla av vemod över att den ljuvliga sommaren redan är över. Snart väntar hösten då allting lägger sig för att sova och vi har en lång vintervila framför oss.
Samtidigt är sensommaren den vackraste av årstider. Luften är hög och klar att andas. Naturen bjuder oss på ett skådespel i ofantlig färgrikedom. Allting vi sett växa under sommaren är nu moget och klart att skörda. Vi har fått en rik gåva att ta hand om för framtiden.
Så vill jag också tänka på saknaden efter dig. Mitt hjärta är fyllt av vemod och sorg. Jag saknar dig ofantligt mycket och kommer alltid att göra. Samtidigt är jag oändligt tacksam över all glädje och kärlek du givit mig. Du har delat med dig av din klokhet och gett mig kunskaper. Du har förmedlat värderingar som jag kunnat bygga vidare på och skapa mina egna värden i livet.
Vi har tagit oss igenom sorger och prövningar tillsammans som svetsat oss samman. Men vi har också fått uppleva mycket lycka och glädje.
Jag kommer sakna ditt vänliga ansikte. Jag kommer sakna ditt varma och lite finurliga leende. Jag kommer sakna din röst som så ofta sa ”Jag älskar dig lilla Lottis”. Ingen annan kallade mig lilla Lottis än du!
Men allt det jag saknar är ändå bevarat för framtiden. Det finns lagrat för alltid i mitt hjärtas lilla skafferi. Där gläntar jag ofta på dörren och plockar fram ett kärleksfullt minne av dig. Ett minne och en kraft som för mig vidare i livet.
Vila i frid älskade pappa❣️
Din egen Lottis