Marika Hodge

Grattis bästaste 💔💔️‍

Finaste Marika... Det blev 40 år av vänskap. Det borde i år ha varit 45 år. Men ödet ville annorlunda och idag för fem år sedan blev du en Ängel, fina Marika. Totalt orättvist, mot dig, mot Alex, mot era tre pojkar. Ängel i fem år. Jag satt vid din sida när du lämnade Livet. För fem år sedan. Jag saknar dig... Men hoppas att du och Lisa roar er kungligt där uppe bland molnen... Du har missat mycket, Marika. Du har missat mycket elände. Otroligt mycket elände... Och en del roligheter också, såklart. Pandemin. Den jäkla pandemin som lamslog hela världen, som skapade många Änglar -har du träffat Adam Alsing och Hasses Gulli där uppe? Pandemin tog dom, och många, många fler... Samtidigt som pandemin gick mitt äktenskap helt åt helvete. Nick och jag hade ett helvetseår 2020, och det slutade med skilsmässa år 2021, otroligt otippat... Oj så många pratpromenader du och jag hade behövt hela 2020... Mitt jobb lade ner sin verksamhet i Västerås och jag blev arbetslös för första gången i mitt liv -tänk så mycket vi hade kunnat träffas då, och lunchat! Jag har jobbat på ett fängelse i nästan två år under de här åren du varit Ängel. Otroligt spännande, väldigt intressant. Men nu är jag tillbaka inom industrin igen, inom kärnkraftsindustrin, tro det eller ej...😱 Nick och jag bröt upp 2021, och sedan dess har jag mött kärleken igen inte bara en utan faktiskt två gånger. Först Robert, och vi var ihop i nästan två år. Och nu Peter, och vi har bara börjat vår gemensamma resa, så vi är fortfarande i den där otroligt härliga nyförälskelsefasen. Jag tror du hade tyckt om Peter, jag är ganska säker på det... När jag och Nick skilde oss köpte jag ett radhus på Skiljebo. Vad kul det hade varit att få visa dig det. Jag har den här sommaren helt obegripligt fått ett trädgårdsintresse...! Jag besöker trädgårdsbutiker flera gånger i veckan, oj vad vi hade kunnat dela den upplevelsen, du hade ju LÄTT fått vara min trädgårds-BFF...💚 "Ann-Louise" och "gröna fingrar" skär sig ju rejält, men ja, så är det nu... (Återstår att se hur många växter och blommor som överlever vintern....hmmmm...) Men du, Marika... Det var naturligtvis en katastrof för många när du blev en Ängeln, och en stor sorg även för mig. Min äldsta vän, min vän sedan vi var ynka sex år unga. Den person som känner till hela min brokiga uppväxt. Ett STORT tomrum när du fick dina vingar, vännen... Och nu är det tomrummet ännu större då jag har varit med om ytterligare en enorm förlust, den största och mest obegripliga förlusten av dom alla. Du har säkert, hoppas jag, redan träffat henne i Himlen, välkomnat henne, visat henne runt... Min Lisa, Marika, min älskade, älskade, ÄLSKADE Lisa flög upp till Himlen för ungefär 15 månader sedan. HELT obegripligt, men jag är övertygad om att du välkomnade henne, skällde lite på henne för att hon hade så löjligt bråttom upp, och att ni nu hänger och har kul tillsammans ofta-ofta... Du såg att Keith dök upp också, va? Då måste väl Lisa ha blivit väldigt glad ändå, hennes älskade, älskade Grandad... Så du ser, mycket elände har du missat här nere på jorden under dessa fem år. Men mest har du ju missat dina älskade söners fortsatta uppväxt... Sebbe som är dubbelt så gammal nu som när du flög vidare... Adam som börjat plugga journalistik i Stockholm... Max som nu går på gymnasiet... Du missade alla 50-årskalas som duggade tätt förra året... Såklart har du missat hur mycket roligt som helst, livet är ju oftast mest roligt, förhoppningsvis. Även om jag och mina närmaste de senaste fem åren verkligen fått uppleva motsatsen... Saknar dig, min fina vän. Fem år liksom... Fem år sedan jag och vi satt hos dig, och väntade, försökte fylla dig med trygghet och kärlek, bara finnas där ända in i slutet. Jag är så tacksam att jag fick dela slutet med dig, hur hemskt det än var, men samtidigt så fint att dela, tillsammans. När Lisa lämnade oss delade vi det med många. Inte just stunden då hon tog på sig vingarna, men stunden innan och efter. Så betydelsefullt för både oss och för dom som var med. Jag hoppas Lisa kände vår närvaro på något sätt. Precis som jag hoppas att du kände minboch vår närvaro, då för fem år sedan. En fredag då med. Din femte änglafödelsedag. Du firar med pompa och ståt va? Jag firar inte, såklart, men jag minns dig och tänker på dig och saknar dig... Ha det så bra nu, och hälsa Lisa och Keith från mig... ❤️💔️‍ Tusen kramar från Ann-Louise, din barndomsvän

Fattar inte att det har gått tre år sen jag sist träffade dig... Minns dagen, eller dagarna, så väl. Ett helt annat liv då. Åh vad jag vill gå på promenad med dig, äta lunch och berätta om allt som hänt de senaste tre åren. Absolut ingenting är sig likt. Vill berätta för dig. Saknar dig. Fortsätt sov så gott, vännen, kommer och ger dig en blomma i eftermiddag.... ️

Ett år idag fina vän..... Ett ögonblick har gått, en evighet har passerat. Så otroligt saknad är du, fortfarande, varje dag. Är tyvärr inte i Västerås idag men ska tända ett ljus för dig i Nordingrå Kyrka uppe i Höga Kusten. Året som gått har varit hemskt, vännen. Corona, ett nytt virus, har lamslagit hela världen. Mitt eget liv är värsta berg och dalbanan o jag hade så himla gärna haft dig att prata med. Saknar dig jättemycket. Emma o Lisa kommer till dig ikväll o tänder ljus o pratar med dig lite. Emma har tagit körkort nu. Lisa har börjat på Grillska gymnasiet. Jag har varit arbetslös i ett halvår men här kanske något på gång, berättar om det sen när jag vet mer bestämt. Du får ha det så bra, var du än är finaste du, okej Nick, Emma o Lisa hälsar. Massor med kramar, Ann-Louise

6 månader idag utan dig, fina vän. Du är oerhört saknad..... KRAM!

Marika Första gången jag såg dej på BB sa jag till pappa att jag inte ville ha en hundvalp mer, för att du var så söt. Du sken som solen genom livet. Samlade människor omkring dej. Alla ville ha en del av ditt ljus. Jag är stolt över att du är min lillasyster, för kärleken tar ju aldrig slut. Vila i frid kära du.

Rest in peace, Marika. You will never be forgotten.

Älskade Marika Så glad och varm människa. I himlen finns ingen smärta, bara frid❤️ Tänker på dig Per, Linda, Isac och Adam

It was lovely to have you in our lives dear Marika. You will be most sadly missed. Rest in peace. With much love from Fred and Pam

Marika älskade "Anne på Grönkulla" (Anne of Green Gables). När jag läser detta citat ser jag mig henne framför mig nu som ett bi, eller ännu hellre en mjukt surrande humla (bumblebee), vilande i en äppelblomma: "Oh, look, here’s a big bee just tumbled out of an apple blossom. Just think what a lovely place to live–in an apple blossom! Fancy going to sleep in it when the wind was rocking it. If I wasn’t a human girl, I think I’d like to be a bee and live among the flowers.”

Du smittade med din sprittande entusiasm och nyfikenhet. Naivt nästan. Tog för dig, för barnen- av världen, djuren, naturen. Alltid mjukt omhuldade av dina nära. Okomplicerad kärlek. Vi saknar dig.