Va väldigt sorgligt att höra vad som hänt, känns fortfarande overkligt. Du va en stor del som gjorde tiden på Flakanäset super roligt! Att få vara med er "äldre" va sjukt roligt, kommer sakna när du, Pär och Micke kom ner och sladdade/hoppade in på gården, och era skrattanfall och du skriker att det gör ont i magen.
Är många glada stunder med dig. Tack för att du lät mig få va med i en liten del i ditt liv.
Ha det bäst! Du är saknad.
Såg precis vad som hade hänt så hemskt. Kära Fredrik. Jag kommer aldrig glömma våra skolår tillsammans. Du var min bästa vän. Varje morgon kom jag till dig, satt på stolen i erat kök och väntade på att du skulle bli klar och sen gick vi alltid till skolan tillsammans. Ha det så bra nu Fredrik.
Blev väldigt ledsen när jag fick höra vad som hänt.
Har så många härliga och levande minnen av dig Fredrik! De flesta från när du och min bror höll på med era hyss i Borgvattnet. Men även jag fick ofta vara med på ett hörn, tex i skidbacken där vi gjorde avancerade banor för våra kälkar.
Jag minns dig som en snäll, rolig och modig person. I mitt fotoalbum finns bilder på dig och Pär när ni ser ut som lermonster, så lyckliga efter att kört cross i nån geggig terräng. Det enda man ser i era ansikten är leendena.
Ditt leende har vi kvar. Jag tänker att du också har det.
Vi gjorde verkligen massor av roliga saker i vår uppväxt under alla lov och helger i idyllen Borgvattnet. Cross, skoter, åkning i backen på allehanda åkdon, vattenskidor och annat samt fiske nere vid sjön.
Tänkte på den gången vi byggde om en spark med masonitskiva och fenor av trä och drog den efter motorbåten. Du åkte av och fick ett rejält blåmärke över magen och efter den gången åkte vi inte igen med den.
Och dom alla gånger vi åkte på innerslangen till traktorn i skidbacken. Det var ett under att vi inte slog oss fördärvade när vi flög ner i aspdungen längst ner mot sjön.
Och alla gånger vi kom tillbaka efter crosskörning under leriga kraftledningsgator. Det fanns inte en kroppsdel som inte var brun av lera när vi kom tillbaka.
Kerstin & Tage Torgersson
Åsa & Pär med familjer2019-11-27Barncancerfonden
"Ibland liksom hejdar sig
tiden ett slag
och någonting alldeles
oväntat sker.
Världen förändrar sig
varje dag
men ibland blir den aldrig
densamma mer."
Alf Henriksson
Vi minns med glädje den tid då du och Pär åkte cross och skoter i skogarna runt Borgvattnet. Det blev långa turer många gånger. Det blev också gånger då vi hämtade er eftersom någonting hade gått sönder. Ni hade verkligen roligt och vi tror att ni kände en stor frihet då ni var ute och åkte.
Roberth, Katrin, ALva och Martin Nordin 2019-11-26
Farbror John och kusinerna Anders och Anna 2019-11-25
Faster Anna-Britta
2019-11-25
Det fanns en tid som vi bakade pepparkakor och du fick till dom röda, Det visade sig att du vänt forman fel och skurit dig i din lilla hand och sedan lurade du din faster (mig) att du tyckte om maränger det var fel, Jag undrar om du äter det när du tittar ner på oss i dag