Älskade mormor, kvällarna och nätterna är värst just nu. Då tystnaden smyger sig på och tankarna kommer. Jag hoppas och vill tro att du är med mig då. Det är så svårt att acceptera att de är såhär det ska vara nu. Sorgen är inget som går över, utan det är något man får lära sig leva med.
När jag tittar på min son som nu blivit 1,5 år så tänker jag på dig, hur du alltid sa att han var så mjuk, fin och snäll. Är så glad att du hann träffa honom och han hann träffa dig. En dag när min son börjar förstå, ska jag berätta om dig. Du kommer alltid leva med oss på ett eller annat sätt, och jag hoppas du hälsar på oss ibland.
Vi ses i Nangijala fina fina mormor
Lilla mamma, du kämpade in i det sista. Skönt är att veta att du inte lider mer. . Pappa och du som har levat så tätt tillsammans i alla år, får nu vila tillsammans i all evighet. Sov så stilla i pappas famn. Saknaden är tung att bära men inom oss är vi alltid tillsammans.