Då det är Corona-tider kommer vi att ha en liten begravning för min pappa. Vi har även valt att inte ha en digital begravning då vi istället vill ha en större minnesstund när Corona-restriktionerna lyfts. Vi återkommer med mer detaljer för denna minnesstund.
Fia
Då det är Corona-tider kommer vi att ha en liten begravning för min pappa. Vi har även valt att inte ha en digital begravning då vi istället vill ha en större minnesstund när Corona-restriktionerna lyfts. Vi återkommer med mer detaljer för denna minnesstund.
Fia
Minnessida för Ivar
Då det är Corona-tider kommer vi att ha en liten begravning för min pappa. Vi har även valt att inte ha en digital begravning då vi istället vill ha en större minnesstund när Corona-restriktionerna lyfts. Vi återkommer med mer detaljer för denna minnesstund.
Fia
Då det är Corona-tider kommer vi att ha en liten begravning för min pappa. Vi har även valt att inte ha en digital begravning då vi istället vill ha en större minnesstund när Corona-restriktionerna lyfts. Vi återkommer med mer detaljer för denna minnesstund.
Fia
Min fina pappa!
Kommer du ihåg när jag var 5 och vi var i Frankrike Jag fick en fyverkeri neddimpandes i huvudet på stranden i Nice och jag nästan kladdade marmelad i tantens hår vid frukosten i Paris.
När jag var 6 år och vi landade i ett åskoväder på Kuba. Vi höll på att inte få komma in men de tyckte så synd om mig så till slut släppte de in oss. Hur vi tog med oss osthyvlar och saxar till Chrille och Paulas kompisar där. Eller när den där Kubanska familjen satt barnvakt till mig.
När vi åkte till Italien och jag vägrade äta nått annat än omelett i 3 veckor. Hur jag alltid trodde du skulle få slut på pengar och när du gick av tåget och jag satt kvar när det började rulla från stationen. Tur att de stannade och släppte på dig igen
I Spanien, när det blev översvämning på hotellrummet varje gång man duschade och vi tog in på lyxhotell. Eller när vi åt tomater i Castel de Fells. När vi satt på balkongen på Las Ramblas och spottade körsbärskärnor på alla på gatan. Eller när du lämnade mig på Barcelona tågstation och 10 arga tanter skällde ut dig när du kom tillbaka.
När vi var i Grekland och det var 45 grader varmt kl 06 på morgonen och vi ändå gick till Akropolis. De galna Göteborgarna på stranden på Milos som alltid skrek SOFIA. Hur jag hade blivit så stor att jag börjat bli arg på dig när du skulle dra ut mig på ökenvandringar mitt på dagen i gassande sol.
När jag och Stina rymde i Smedjebacken och vadade över träsket. Vi var säkert borta i 5 timmar men du bara sa: jaha var har ni varit när vi kom tillbaka dyngsura och det redan var mörkt.
När vi åkte tåg till Marocko och såg den där pappan misshandla sitt barn så att vi trodde att sonen skulle dö. Eller när du tyckte att jag skulle gå hem själv mitt i natten i Rabat för att du skulle dricka mer öl och jag blev skitarg.
När du, jag och Sabina åkte tåg till Portugal och vi kom hem 05 på morgonen. Det konstiga hotellet vi bodde på i Paris när Sabina fick en utskällning av en svart man efter att hon sagt att hon kom från Sverige. Han nöjde sig inte förrän hon sa att hon var adopterad från Trinidad Tobago
När du höll på att dö men trotts alla odds överlevde i 30 år till.
Alla turneer, inklusive Piteå som vi inte pratar om
Alla nätter på jazzklubbar och när jag stod i baren på Fasching redan som 6-åring. De tog in en pall så jag skulle nå till ölkranarna.
Tack min fina pappa för att du varit en så stor del i att göra mitt liv så sjukt händelserikt och för att du aldrig skruvat verkligheten till din egna fördel. Tack för att du slutade dricka så jag fick behålla dig i 30 år till och för att du varit världens bästa samtalspartner och lekkamrat! Jag hade aldrig varit den jag är utan dig!
️❤️❤️
Ivar - när du fick ditt sjukdomsbesked sa du att du har haft djävligt kul i ditt liv, du var nöjd. Ja du har gjort det som du allra helst ville genom alla, alla år - spelat musik! Och nu är det som om du är väldigt närvarande, varje dag. Det känns som om du har det väldigt fint, både här och var du nu är.
Tak Ivar
Det var dig som indførte mig i den moderne jazz i barndommens sommerferier. Det er en interesse som jeg har dyrket siden, omend mest som lytter.
Tak også for samværet og telefonsamtalerne senere hen. De var altid givende.
käre ivar,
vår tid tog slut nu. du har alltid suttit nära mej i alla tider sedan västerås i trähuset.
så nära som det går, på de små pariser hotellrum där vi mumsade varma rätter från vår ,under dubbelsängen gömda, gaskokare. drev jazzen värme till hungriga ungdomar. våra samtal.
tack för denna tid.
din sven-åke
Tack Ivar,
för vår långa vänskap, för alla otroliga stunder i Kajutan i Västerås, vårt jazz-universitet, alla resor och spelningar, din starka karaktär!
Det är mer än sextio år sedan vi började spela, den första basisten i mitt liv.
Den trygga walkin-bassen vandrar nu vidare.....
Vila i frid!
Ivar,
Tack för mångårig vänskap, fina samtal, ditt sanningspatos och skarpa intellekt.
Din musikalitet har gett mig härliga minnen. Jag minns sommaren 1965, då jag såg dig spela i Paris. Du hade engagemang på jazzklubben med världsrykte - Le Chat Qui Peche. Jag satt med i publiken en hel kväll. Det blev för mig en höjdpunkt bland alla minnen.
Vi var klasskamrater i Högre Allmänna Läroverket i Västerås och spelade jazz på 50-talet. Sedan dröjde det till 1998 då vi gjorde succé med Bobo Stenson och Magnus Lindgren på Festijazz. Tack Ivar för sporadiska, men glada stunder som jag aldrig ska glömma! Vila i frid.
Ivar, du kloka, varma och humoristiska människa. Ditt stöd betydde så mycket för mig när jag började spela. Alltid med fötterna på jorden och du lät dig inte imponeras så lätt vilket var så skönt. Allt blev ärligt. Tack för att jag fick vara din vän. Soffi
So, we will miss Ivar. But he is still among us. I was fortunate to be with Ivar at the embryonic stage of his journey as a bassist. All I can say is that, with, or without his bass, my admiration for Ivar runs deep. The media room in my home will have, besides my drums, also a standup contra bass. I will name the bass "Ivar", my first bassist. From a humble beginning to the world stage, Ivar is still among us.
Perry & Terry Korse,
Phoenix, Arizona
Ivar! En sann vän och en fantastisk musikant.
Där kom du släpandes på din stora kontrabas i ur å skur.
- Jag kan skjutsa!
- Nä, jag tar bussen eller tåget. Inga problem.
Vilken härlig snubbe!
Tack för alla svängiga stunder och underfundiga samtal!
Vi saknar dig!
Ivar, min trogne vapendragare i vått och torrt och i alla mina band jag haft eller varit med i sedan 1985. Ditt högsvängande basspel att alltid tryggt luta sig mot. Din trofasta vänskap som alltid gick att lita på. Vem ska nu hantera basen som du
Vem ska komma med liljekonvaljer till varje födelsedagsfest som jag hade och säga mycket bestämt: " Ja , jag är inte social, men ok, jag stannar en stund för din skull" ...och som sedan var mest social av alla i sällskapet!
Vem ska jag nu " ljuga" med i timtal om alla extrema, absurda och tragikomiska minnen från Fasching under 1980-talet, minnen vi alltid återkom till och garvade häcken av oss åt
Ivar! Du såg och förstod, du var ett mänskligt stöd i så många sammanhang.
Ivar! En sann humanist och en humorist! En oersättlig basist och människa!
Outsägligt saknad!