Inger Margaretha Erdtman

Älskade, älskade mormor "Barnbarn är livets godis" sa du alltid, och en bättre mormor/farmor kunde vi inte ha fått. Inte ett problem var så stort att det inte kunde lösas med ett glas hemgjort saft vid ditt köksbord, hade man riktigt tur fick man också smaka dina goda småkakor. Jag minns alla gånger vi har bakat, lagat mat, pysslat, stickat, broderar, plockat svamp, hållt på i trädgården. Jag som alltid blivit kallad morfars flicka, men alltid har varit lika mycket din. Jag vet att jag talar för alla dina barnbarn när jag säger att du var en stor trygghet för oss alla, en oändlig källa av kärlek. Jag är 30 år gammal, och jag har aldrig hört dig yttra orden "Nej Hanna, jag har inte tid!". För tid hade du, alltid. Du tog dig alltid tid när dina närmaste behövde dig. Jag lovar att vårda den kunskapen du gett mig. Kunskapen om handarbete var viktig för dig att dela med dig av, jag minns att du sa till mig tidigt att "handarbete är inte en hobby för mig Hanna, det är en del av livet. När du kan det, har du aldrig tråkigt, det finns alltid en duk som ska broderas eller en kofta man ska sticka". I många år hade du en liten virkad röd tråd fäst på väggen i köket med knappnål. "Ditt första handarbete Hanna! Och det är bara mitt!" Du var så stolt över allt jag gjorde, och jag ska aldrig sluta vårda det som var vårt Nu är tiden för vila här mormor, du har kämpat så hårt sista åren. Men du förlorade inte kampen mormor. Alla kommer vi minnas den starka kvinnan, som ingen kunde sätta på plats! Alla kommer vi minnas den smarta kvinnan, som var en oändlig kunskapskälla. Alla kommer vi minnas den kärleksfulla och varma kvinnan, som alltid hade tid och gjorde allt för alla sina nära och kära när dem behövde det. Ingen kommer någonsin kunna ta det ifrån dig mormor! "Gulle, gulle dig! Älskar dig!" Stor kram, älskar dig "Lilla gumman"