Rolf Menzing

Käre Rolf, Vi kände dig som Helenas morfar. Vi träffades några gånger på högtider, senast på en stor gåsmiddag för ett par år sedan, Vi minns din beläsenhet, och, som Helena redan skrivit om, ditt fantastiska minne för människor, för historia och årtal, och för mat. Vi minns ditt underfundiga och godmodiga leende och det intresse du visade alla. Vi minns hur mycket du uppenbarligen höll av Helena och Alexander, och hur mycket de tyckte om dig och att vara med dig. Vi bevarar dig i ljust minne. Vila i frid efter lång färd.. Beata, Erik, Nina och Mimmi

Kära Morfar! Tack för all tid jag har fått tillbringa med dig. Tack för alla böcker du läste för mig när jag var liten, alla gånger du var barnvakt åt mig, för alla Disneyfilmer du gav mig. Tack för alla intressen du förde vidare till mig i vuxen ålder, att du lärde mig laga lammstek och gåsmiddag och tack för de oändliga boktipsen och vintipsen du gett mig närhelst vi har pratat. Det märks onekligen att du inte längre är ibland oss, jag saknar dig. Men det finns tröst i att du så ofta har sagt att du levt ett bra liv. Jag har alltid imponerats av ditt fantastiska minne, hur du kommer ihåg hotellen du bott på i nån liten småstad och hur du vet exakt i vilken bok du läste något, trots att det kunde vara 60 år sen!! Jag kan aldrig uppnå din nivå men jag kommer alltid minnas dig. Framförallt kommer jag minnas dig på din favoritplats i köket med lite rufsigt hår, en tidning och en kaffekopp framför dig, när vi pratar om allt mellan himmel och jord. Förövrigt funderar jag på om vi inte måste börja läsa Allt om Mat nu. Hoppas att du får vara med mormor igen.