Kurt föddes i Maria Magdalenas församling i Stockholm den 23 maj 1929.
Mamma hette Mimmi och pappa hette Erik.
Brodern Sune föddes några år senare.
Efter många bostadsadresser i barndomen och tonåren hamnade familjen till slut på
Hantverkargatan på Kungsholmen.
När folkskolan var avklarad utbildade sig Kurt till elektriker.
Efter utbildningen bar det av till sjöss, ett sätt för Kurt att få lite större utrymme
efter livet i den trångbodda lägenheten på Kungsholmen.
Båten M/S Svanesund tog honom runt hela Medelhavet samt Nord-Afrika och gav honom många fina minnen.
Men hemma i Stockholm väntade Ingrid, den vackraste av kvinnor som någonsin
setts i Kristineberg.
Med giftermål 1953, samt födseln av kärleksbarnet Elizabeth, född i februari 1954,
fick Kurt till slut sin egen familj.
Efter några flyttar fastnade man för nyinvigda Farsta, där Kurt, tillsammans med vänner, byggde familjens egna radhus på Värmlandsvägen.
Kurt arbetade som installationselektriker i många år, blev sedan lagbas, engagerad i El-Ettan, blev 1981 vald till socialombudsman, en roll som han verkligen satte en personlig och engagerad prägel på.
Kurt var även politiskt aktiv i Vänsterpartiet, han älskade att diskutera orättvisor i samhället, med hjärtat till vänster, naturligtvis.
1993 kände han sig manad att sluta som funktionär i avdelningen, kroppen orkade inte längre.
Han fortsatte dock att vara aktiv med de gamla kompisarna från jobbet i den största klubben i El-Ettan, Klubb 67, pensionärerna, där han var ordförande under en period.
Hans stora glädje i livet, förutom barn, barnbarn o barnbarnsbarn, var det underbara sommarstället på Fogdö i Roslagens skärgård, en plats som förvärvades av Kurts far Erik 1952, och som nu njutes av Elizabeth med familj.
Kurt hade en stor vänkrets, vilket märktes på hans 90-årsdag, det var dagliga samtal om allt möjligt, väder o vind, politik o sjukdomar, vilket gjorde Kurt till en social och aktiv person.
En bättre far, morfar, gammelmorfar och svärfar kan man inte tänka sig.
Kurt är saknad av många.
Kurt föddes i Maria Magdalenas församling i Stockholm den 23 maj 1929.
Mamma hette Mimmi och pappa hette Erik.
Brodern Sune föddes några år senare.
Efter många bostadsadresser i barndomen och tonåren hamnade familjen till slut på
Hantverkargatan på Kungsholmen.
När folkskolan var avklarad utbildade sig Kurt till elektriker.
Efter utbildningen bar det av till sjöss, ett sätt för Kurt att få lite större utrymme
efter livet i den trångbodda lägenheten på Kungsholmen.
Båten M/S Svanesund tog honom runt hela Medelhavet samt Nord-Afrika och gav honom många fina minnen.
Men hemma i Stockholm väntade Ingrid, den vackraste av kvinnor som någonsin
setts i Kristineberg.
Med giftermål 1953, samt födseln av kärleksbarnet Elizabeth, född i februari 1954,
fick Kurt till slut sin egen familj.
Efter några flyttar fastnade man för nyinvigda Farsta, där Kurt, tillsammans med vänner, byggde familjens egna radhus på Värmlandsvägen.
Kurt arbetade som installationselektriker i många år, blev sedan lagbas, engagerad i El-Ettan, blev 1981 vald till socialombudsman, en roll som han verkligen satte en personlig och engagerad prägel på.
Kurt var även politiskt aktiv i Vänsterpartiet, han älskade att diskutera orättvisor i samhället, med hjärtat till vänster, naturligtvis.
1993 kände han sig manad att sluta som funktionär i avdelningen, kroppen orkade inte längre.
Han fortsatte dock att vara aktiv med de gamla kompisarna från jobbet i den största klubben i El-Ettan, Klubb 67, pensionärerna, där han var ordförande under en period.
Hans stora glädje i livet, förutom barn, barnbarn o barnbarnsbarn, var det underbara sommarstället på Fogdö i Roslagens skärgård, en plats som förvärvades av Kurts far Erik 1952, och som nu njutes av Elizabeth med familj.
Kurt hade en stor vänkrets, vilket märktes på hans 90-årsdag, det var dagliga samtal om allt möjligt, väder o vind, politik o sjukdomar, vilket gjorde Kurt till en social och aktiv person.
En bättre far, morfar, gammelmorfar och svärfar kan man inte tänka sig.
Kurt är saknad av många.
Till minne av Kurt Erik Jerlin
Kurt föddes i Maria Magdalenas församling i Stockholm den 23 maj 1929.
Mamma hette Mimmi och pappa hette Erik.
Brodern Sune föddes några år senare.
Efter många bostadsadresser i barndomen och tonåren hamnade familjen till slut på
Hantverkargatan på Kungsholmen.
När folkskolan var avklarad utbildade sig Kurt till elektriker.
Efter utbildningen bar det av till sjöss, ett sätt för Kurt att få lite större utrymme
efter livet i den trångbodda lägenheten på Kungsholmen.
Båten M/S Svanesund tog honom runt hela Medelhavet samt Nord-Afrika och gav honom många fina minnen.
Men hemma i Stockholm väntade Ingrid, den vackraste av kvinnor som någonsin
setts i Kristineberg.
Med giftermål 1953, samt födseln av kärleksbarnet Elizabeth, född i februari 1954,
fick Kurt till slut sin egen familj.
Efter några flyttar fastnade man för nyinvigda Farsta, där Kurt, tillsammans med vänner, byggde familjens egna radhus på Värmlandsvägen.
Kurt arbetade som installationselektriker i många år, blev sedan lagbas, engagerad i El-Ettan, blev 1981 vald till socialombudsman, en roll som han verkligen satte en personlig och engagerad prägel på.
Kurt var även politiskt aktiv i Vänsterpartiet, han älskade att diskutera orättvisor i samhället, med hjärtat till vänster, naturligtvis.
1993 kände han sig manad att sluta som funktionär i avdelningen, kroppen orkade inte längre.
Han fortsatte dock att vara aktiv med de gamla kompisarna från jobbet i den största klubben i El-Ettan, Klubb 67, pensionärerna, där han var ordförande under en period.
Hans stora glädje i livet, förutom barn, barnbarn o barnbarnsbarn, var det underbara sommarstället på Fogdö i Roslagens skärgård, en plats som förvärvades av Kurts far Erik 1952, och som nu njutes av Elizabeth med familj.
Kurt hade en stor vänkrets, vilket märktes på hans 90-årsdag, det var dagliga samtal om allt möjligt, väder o vind, politik o sjukdomar, vilket gjorde Kurt till en social och aktiv person.
En bättre far, morfar, gammelmorfar och svärfar kan man inte tänka sig.
Kurt är saknad av många.
Kurt föddes i Maria Magdalenas församling i Stockholm den 23 maj 1929.
Mamma hette Mimmi och pappa hette Erik.
Brodern Sune föddes några år senare.
Efter många bostadsadresser i barndomen och tonåren hamnade familjen till slut på
Hantverkargatan på Kungsholmen.
När folkskolan var avklarad utbildade sig Kurt till elektriker.
Efter utbildningen bar det av till sjöss, ett sätt för Kurt att få lite större utrymme
efter livet i den trångbodda lägenheten på Kungsholmen.
Båten M/S Svanesund tog honom runt hela Medelhavet samt Nord-Afrika och gav honom många fina minnen.
Men hemma i Stockholm väntade Ingrid, den vackraste av kvinnor som någonsin
setts i Kristineberg.
Med giftermål 1953, samt födseln av kärleksbarnet Elizabeth, född i februari 1954,
fick Kurt till slut sin egen familj.
Efter några flyttar fastnade man för nyinvigda Farsta, där Kurt, tillsammans med vänner, byggde familjens egna radhus på Värmlandsvägen.
Kurt arbetade som installationselektriker i många år, blev sedan lagbas, engagerad i El-Ettan, blev 1981 vald till socialombudsman, en roll som han verkligen satte en personlig och engagerad prägel på.
Kurt var även politiskt aktiv i Vänsterpartiet, han älskade att diskutera orättvisor i samhället, med hjärtat till vänster, naturligtvis.
1993 kände han sig manad att sluta som funktionär i avdelningen, kroppen orkade inte längre.
Han fortsatte dock att vara aktiv med de gamla kompisarna från jobbet i den största klubben i El-Ettan, Klubb 67, pensionärerna, där han var ordförande under en period.
Hans stora glädje i livet, förutom barn, barnbarn o barnbarnsbarn, var det underbara sommarstället på Fogdö i Roslagens skärgård, en plats som förvärvades av Kurts far Erik 1952, och som nu njutes av Elizabeth med familj.
Kurt hade en stor vänkrets, vilket märktes på hans 90-årsdag, det var dagliga samtal om allt möjligt, väder o vind, politik o sjukdomar, vilket gjorde Kurt till en social och aktiv person.
En bättre far, morfar, gammelmorfar och svärfar kan man inte tänka sig.
Kurt är saknad av många.
Tack Kurre för alla de år vi fått vara din vän Alla möten på fogdö som Ingrid och jag seglade upp till . Samt våra onsdagssamtal som vi haft de senaste åren .Där vi löst både stora och små problem
Kurt, jag träffade dig första gången i ABF-husets entré vintern 2019. Du stod och väntade på en försenad färdtjänstbil. Jag ringde färdtjänsten ett par gånger och väntade tills du till sist tog dig hem med en vanlig taxi istället. Senare bjöd du mig på lunch i Farsta centrum. Det visade sig att vi var medlemmar i samma parti. Vi blev vänner. Jag gick på Ågesta Folkhögskola då och tittade upp till dig på fika några gånger på min väg hemåt. Du berättade gärna om ditt liv med dess olika utmaningar och glädjeämnen. Du var välkomnande och generös. Du hade mycket kraft och uthållighet. Jag är glad och tacksam över att ha fått lära känna dig Kurt. Frid och ljus över din själ.
Jag är evigt tacksam för att fått bli ditt barnbarnsbarn och för den tiden jag fått vara med dig här. Du betyder mycket för mig och kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Tack för allt du gjort för mig, jag älskar dig.
Vi kommer sakna dig gammelmorfar, Emma
Med stor sorg och saknad minns vi vår kamrat och vän Kurt Jerlin i Klubb 67. Där var Kurre en mycket aktiv medlem under lång tid, han ställde alltid upp solidariskt för medlemmarna. Tack Kurre för allt gott du gjort och för allt bra du stått för. Vi ledamöter i Klubb 67s styrelse lägger varsin röd ros till ditt minne. Jan Eriksson, Jan Aspefjord, Lars Pettersson, Ove Zakrisson, Hans Svensson, Dag Karlsson, Patrick Sebastien och Sune rittervall
Morfar, tack för all dessa år som jag fick tillsammans med dig. Tack också för åren tillsammans med dina barnbarns barn. Vi kommer sakna dig️ Sarah, Micke, Emma och Max
I kärt minne kommer du alltid finnas kvar, vår käre farbror Kurre. Så många roliga och glada minnen jag har från min uppväxt. Du och pappa skojade så mycket tillsammans. Det var så roligt när våra familjer var tillsammans.
Det sparar jag i kärt minne.
Tack min kloke granne med ett minne som få har. från år 1956 Sköndal och från 1961 Värmlandsvägen granne där också tills du flyttade till lägenhet för ca 7 år sedan vi hade då mest telefonkontakt och talade om gamla minne osv. kommer att sakna dig
.Vila i frid Monica
Käre Svärfar Kurt
Jag träffade dig första gången sommaren 1971, du kom hem från en hård arbetsdag och undrade vad Bettan hade släpat hem.
Jag var hennes nya pojkvän.
Jag blev kvar i över 49 år, och jag är fortfarande kvar.
Men det är inte du, och det är väldigt tråkigt.
Jag kommer alltid minnas dig som en människa med ett starkt rättvisepatos,
med ett stort engagemang för frågor som rörde arbetslivet.
Men också en far som brydde sig om familjen, en familj som växte
hela tiden, barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
När du förlorade Ingrid föll hela din värld samman.
Men tack vare Bettans stora stöd, din stora familj och goda vänner orkade du ta dig tillbaks till livet.
Du sa vid ett tillfälle när du förstod att livet någon gång tar slut, att vi måste spela Internationalen och The midnight sun never sets med Arne Domnérus på din begravning.
Under rådande omständigheter kan vi inte ha en traditionell begravning, men jag kan spela dina låtar som du ville, jag gör det vid rätt tillfälle, samtidigt som jag tar en whisky och ropar ditt namn.
Stefan
Det var ett tag sedan vi sågs, men du var en kille som alltid har berört mig och inte minst lärt mig hur man jobbar i ett team.
Tack för att jag fick vara en del av ditt liv på Vanadis Elektriska.
Vila i frid!
Kurre, du var under många år medlem i Vänsterpartiet och var en trogen deltagare på möten i vår lokala partiförening. I februari 2020 var du med på årsmötet - även om färdtjänsten krånglade, så nog kom du dit! Vi beundrade också din kämpaglöd när du drabbades av Corona och hamnade på Dalens sjukhus. Inför Första Maj 2020 bad du om en röd flagga och kunde sålunda delta i firandet från din sjukhussäng! För oss yngre vänsterpartister var du ett föredöme som burit din övertygelse om ett rättvisare samhälle genom alla år. Synd att du inte hann uppleva 2021, eftersom du då hade blivit firad för att ha varit partimedlem i 50 år! Vi kommer att hålla en tyst minut till ditt minne, vid vårt årsmöte i år, och hålla i ljust minne en trägen kamrat! För Vänsterpartiet i Farsta: Joakim Olsson, styrelseledamot
Bästa Kurt DU är att minnas mest positiva mest ärliga finaste vän och Kamrat Marti hälsar glömmer aldrig era övningar tillsammans Vila i frid Bästa Kurt
Kurre du var en helt fantastisk kompis till vår pappa. Alltid glad o positiv kom du till Katarinagården o hälsade på pappa Nisse. Är så glad att jag fick lära känna dig . Tack för allt