Information

Ola Hanson

  • 1945.09.23 - 2021.01.02

Till minne av vår älskade make, far och farfar

När jag ser tillbaka på min Fars liv finns det många minnesbilder som dyker upp. Det finns två som särskilt utmärker sig nu när jag skriver denna minimalistiska sammanfattning. Det ena är den stöttande friluftsmänniskan, som tog med mig på vandringar och fisketurer och alltid sa att jag skulle behålla lugnet i alla situationer så skulle det mesta ordna sig. Det andra är officeren, som brann för sitt yrke, sitt land och alltid gav sitt mesta. Han gick i pension som överste, det sista uppdraget var som Chef I19. Hur Far min var som officer kan jag inte uttala mig om. Inom armén hade jag endast äran att, som ung sergeant, hälsa på min far som pensionerad överste på A9s kaserngård (i Boden) inför ett sedvanligt stökigt Sankta Barbara-firande. När det kommer till fadersrollen var han mycket mer en ledare än en chef, vilket med all säkerhet har påverkat mitt sätt att vara. Far min var borta från hemmet under många perioder i hans yrkesliv, men när han väl var hemma, då var han hemma. Han var närvarande och stöttande. Han ställde få krav, men hade höga förväntningar. Hans visade respekt och förståelse och förväntade sig det samma. Far min och vår familj har fått genomlida en hård kamp sedan hans sjukdom gjorde sig känd. Men betydligt mer än det fick vi uppleva ett fantastiskt liv tillsammans. Nu är kampen slut. De goda minnena består. Skrivet av Olas son, Gustaf Hanson. Profilbilden är tagen 1998 i Boden, Överste Ola Hanson, Chef S3 Bakgrundsbilden är tagen 1966 i Kvikkjokk, Pojkvasker Ola Hanson, Chef Mobil Fjäll-bar. Skål!

Till minne av vår älskade make, far och farfar

När jag ser tillbaka på min Fars liv finns det många minnesbilder som dyker upp. Det finns två som särskilt utmärker sig nu när jag skriver denna minimalistiska sammanfattning. Det ena är den stöttande friluftsmänniskan, som tog med mig på vandringar och fisketurer och alltid sa att jag skulle behålla lugnet i alla situationer så skulle det mesta ordna sig. Det andra är officeren, som brann för sitt yrke, sitt land och alltid gav sitt mesta. Han gick i pension som överste, det sista uppdraget var som Chef I19. Hur Far min var som officer kan jag inte uttala mig om. Inom armén hade jag endast äran att, som ung sergeant, hälsa på min far som pensionerad överste på A9s kaserngård (i Boden) inför ett sedvanligt stökigt Sankta Barbara-firande. När det kommer till fadersrollen var han mycket mer en ledare än en chef, vilket med all säkerhet har påverkat mitt sätt att vara. Far min var borta från hemmet under många perioder i hans yrkesliv, men när han väl var hemma, då var han hemma. Han var närvarande och stöttande. Han ställde få krav, men hade höga förväntningar. Hans visade respekt och förståelse och förväntade sig det samma. Far min och vår familj har fått genomlida en hård kamp sedan hans sjukdom gjorde sig känd. Men betydligt mer än det fick vi uppleva ett fantastiskt liv tillsammans. Nu är kampen slut. De goda minnena består. Skrivet av Olas son, Gustaf Hanson. Profilbilden är tagen 1998 i Boden, Överste Ola Hanson, Chef S3 Bakgrundsbilden är tagen 1966 i Kvikkjokk, Pojkvasker Ola Hanson, Chef Mobil Fjäll-bar. Skål!
Beställ blommor Blommor
Ge en gåva Minnesgåva