Henry Burlin

Byggnadsingenjör Henry Burlin, Luleå, har avlidit efter en lång tids sjukdom. Han efterlämnar barn med familjer, systern Iris Burlin och vännen Monika Nordström. Henry föddes i Risnäs i Burträsk, som näst yngst av sex syskon. Barndomen var Bullerbylik med busiga upptåg med syskonen och samvaro med både små kalvar och många släktingar. Det hårda arbetet på bondgården lade grunden till Henrys arbetsmoral och vilja att göra rätt för sig. I tidiga ungdomsåren kom han i kontakt med friidrott och blev en duktig längdhoppare och löpare. På gårdsplanen där hemma fanns både höjdhoppsställning och en gjuten diskusring. Även längdskidåkning var ett stort intresse och Henry tävlade under hela sin ungdomstid. Prisskåpet var välfyllt. Efter realskolan flyttade Henry till Luleå för studier till byggnadsingenjör. Han började sin yrkesbana på Samuelsson & Bonnier, blev platschef på Öberg & co, Platzer bygg och kalkylchef på dåvarande Skånska cementgjuteriet. Därefter arbetade han som ombudsman på Byggmästareföreningen, nuvarande Sveriges byggindustrier, fram till pensioneringen. Vid sidan av arbetet fanns ett politiskt engagemang i Centerpartiet, och det stora intresset för friidrott ledde till ett mångårigt ordförandeskap i både Luleå friidrottsförening och Norrbottens friidrottsförbund. Skogsvallen och Arcushallen låg Henry varmt om hjärtat. Han höll i ordförandeklubban även i den bostadsrättsförening där han bodde på Kallkällan i Luleå. I början av sjuttiotalet inköptes västerbottensgården i Norra Åbyn, Burträsk som blev Henrys sommarparadis. Där älskade han att vara för att koppla bort jobbet och stressen. Den stora rönnen mitt på gården gav en härlig skuggplats under varma sommardagar. Där satt han gärna och filosoferade över världsläget eller planerade byggprojekt. Henry var en känslomänniska som njöt av god mat, vacker musik och fin natur. Han var den stoltaste pappan. Erika Burlin Hellman Sara Burlin Pellbäck Mirja Burlin