Sylvia Fullman

Kära Du tack för alla fina stunder vi fick. Saknaden är stor och allt vi skulle göra som vi hade planerat tog hastigt ände. Trots all sjukdom du drabbats av var Din kampvilja likt en tigrinnas, så stor vi trodde du kunde övervinna även denna sista attack. Jag har och kommer nog aldrig möta en människa med sådan vacker förtröstan om det goda i livet. Du klagade aldrig. Du var glad i ditt liv. En fantastisk vän, sen snart drygt 50 år. Jag saknar Dig men minns Dig vid havet som Du älskade. Vila i frid lilla tigrinna️

Sylvia, thanks for all the joy and happiness you spread! You were a real friend with great integrity, always seeing the best in everyone. With love and fond memories Tony and Margaretha

Varmt tack för din vänskap! Vila i frid!

Sylvia Fullman, svensk-brittisk konstnär, Stockholm, har avlidit 76 år gammal efter en lång tapper kamp mot cancer. Närmaste anhöriga är dottern Sussie Ranki med familj, maken Tommy Ottebjer med barnen Annicka Sköld, Linda Ottebjer och Robin Ottebjer med familjer, samt brodern Ron Fullman med familj i England. Sylvia föddes i London. Hennes far var en begåvad amatörmålare, och som barn lärde hon sig att teckna när hon låg sjuk i TBC. Sylvia kom till Sverige 1969 efter avslutade studier vid Walthamstow School of Art i London där Peter Blake och andra var hennes lärare. Konstutbildningen fortsatte vid Kungl. Konsthögskolans Grafikskola 197075 under ledning av Philip von Schantz och Nils G. Stenqvist. Där utforskade hon grafikens möjligheter, särskilt färgetsning. Sylvia sa att hon använde färger för att skapa stämningar i sina bilder, medan det vita tryckpapperet fungerade som en ljuskälla. Människor, vatten, djur och växter var favoritmotiv. Hennes sista utställning var i Eskilstuna 2017. Hon målade, tecknade, gjorde grafik, och arbetade även med många andra tekniker. 1979 gjorde hon 3 målningar till Mariatorgets T-banestation. Hon tryckte grafik åt andra konstnärer som Britta Molin, Berta Hansson, Ruth Goldman och flera av de undertecknade. Som tryckare var hon inte bara skicklig, utan närmast kärleksfull, och hon gjorde sitt bästa för att få fram bildens alla kvaliteter. Sylvia var vänsäll särskilt mån om sina många vänner. Hon visade uppmärksamhet och omtanke, var alltid hjälpsam och generös, med känslighet och humor. I det stora gästvänliga huset med mycket konst på väggarna, fanns det plats för besök av barnen, de tio barnbarnen och vännerna. Sylvia hade gröna fingrar och hon älskade att odla. Ett besök brukade sluta med en runda i den vackra trädgården. Ofta kom man hem med tomater, kryddor eller små plantor som gåvor. Hon saknas, en konstnärssjäl och en trogen vän. Konstnärskollegorna Kristina Munklinde Rachelle Puryear Ursula Schütz Kersti Söderström Ergon

Tack för alla trevliga stunder och givande samtal i stickgruppen Avigan och Rätan. Varma hälsningar Ann-Cathrin, Astrid, Barbro, Gunilla, Hellen, Inger, Irene, Susanne