Kära Laili. För oss stuggrannar på Granboda i Klubbviken var du alltid fiskartanten när vi var små. Vi brukade smita över till din brygga och fånga spigg och doppa tårna i vattnet. Det var alltid lite varmare och mer spännande att bada på din sida i viken. Ibland dök du upp med en hink med fisk när du fått mycket. Och vi hjälpte dig nån gång med båten då den fastnat i gyttjan. En hälsning och vinkning över gläntan mellan dig och oss kändes fint och bekant på somrarna. Vi kommer att sakna dig, men hoppas att du får ro vidare i andra vatten nu!