Visans Vänner i Göteborg2022-06-10Läkare Utan Gränser
"Sitter jag stilla, när kvällen rår
lyssnar till sången din.
Känner hur glädjen och friden når
sakta i själen in.
Sjunger du fint, min lilla
vandrande vemod stilla
vilar som skeppet vid strand.
Vilse i världen vår längtan går
stannar och lyssnar ibland."
Tack, Alf.
Så märklig din frånvaro känns käre Alf! I din sista resa på väg till Molom blandades tonerna av din guitarr med havsbrisen, och i fjärran mellan hav och himmel välkomnade horisonten dig. Där väntade Ulla och efter en kärleksfull omfamning promenerade ni tillsammans till evigheten. Du lämnade hos oss ett oförglömligt arv- din vackra musik och dina dikter. Tack min vän! Du kommer att för evigt att leva i våra minnen!
Farväl, vi ses igen!
Du visste om Livets gång;
Nu seglar en skuta ur viken.
Den seglar med flaggan i topp
och vaggar i sömn emot sjuhundra land.
Tack Alf för att jag fick vistas på däck!