Jag försökte verkligen idag, att ha en okej jul men det funkar inte. Jag vill inte att tiden ska gå, jag vill inte behöva uppleva julen utan dig, jag vill inte behöva forsätta leva när du inte är kvar. Det är så jävla orättvist.
God Jul Pappa.. ️
Idag fick du komma ner i din grav, pappa. Vi valde den ljusaste platsen till dig, det är sol även på vintern där. Din urna var fin och solen sken. Jag hoppas att du sover gott där inatt. Vi kommer och tittar till dig. Älskade pappa. Du reste alldeles för tidigt.
Det är så svårt att hitta orden Roger men du är så saknad.Vi har haft mycket kul tillsammans. Du lämnar ett stort tomrum hos många.Malin Elin Johanna och Agneta, vi beklagar verkligen sorgen.Kramar ifrån Lise-lotte och Mats
Gerd Lignell ( min mor Aina var vän med Maj)2022-09-13Cancerfonden
De minnen som verkligen varar värde av människor som varit goda.
En stor varm kram till familjen och mest till barnen denna begravningsdag 14/9 2022 då jag tänder ett ljus i mitt hem.
Tack Roger att vi fick känna dig. Som en vän och trevlig granne. Rolig och hjälpsam. Vi kommer att sakna dig.
Malin, Elin och Johanna och Agneta, vi delar er sorg o förlust. Ni vet var vi finns.
Med varma tankar Jatta och Edward
Någon skrev "Allt är givet människan som lån".
Vi fick låna Dig alldeles för kort tid.
Vi har tvingats lägga till ett "inte" till Ditt uttryck "det ordnar sig"
Älskade lillebror, svåger och morbror.
Tack för allt.
Samtal, receptutbyten, praktisk hjälp, kamratskap, och skratt.
Saknaden är oändlig.
Frid och kärlek.
Berit Janne Christopher
Saknaden går inte att beskrivas med ord, det blir så väldigt tomt utan vår varma vänskap. Men jag är övertygad om att du har det bra någonstans däruppe💛💛💛
Tack för alla roliga nyårsfester uppe hos dig och för många roliga minnen under barndomen ️ Du är saknad av så många. Tills vi ses en dag, Mats och Liselottes dotter Anna.
Roger. På gatan där jag växt upp tillsammans med dina döttrar, mina fina kusiner. På gatan där din bil ofta passerade. På gatan där man blev bjuden på din otroligt goda mat. Där vi firade nyår tillsammans, du lyssnade alltid på hög musik på kvällen, jag gillade det. Den gatan är inte densamma utan dig. Du har skapat minnen. Inte bara på gatan utan mest av allt, som en i vår släkt!
Pappa, det har gått nio dagar nu. Det känns som du varit borta längre ena sekunden sen känns det som att det var en kvart sedan vi sa hej då på sjukhuset. Vi tar hand om huset, jag har använt högtryckstvätten för första gången. Kan ju förstå nu varför du alltid ville göra det där själv.. Det var ju roligt. Inte kunde du ge bort den uppgiften.
Varje gång det åker upp en bil för backen så är min första tanke nu kommer pappa, det sitter liksom i ryggraden men du kommer aldrig hem igen. Den tanken är fortfarande för svår att greppa, det är som att hjärnan inte kan ta in det. Ska du aldrig mer sitta på din plats i soffan, sitta på altanen och filosofera, laga din mat och hjälpa en med att det där som bara du kunde. Huset är tyst. Inga steg i trappen, inga snarkningar, ingen tv på och inget det lät dyrt när man tappar något i golvet. Allt är bara tomt..
Just nu känns det inte som något någonsin kommer bli bra igen, men alla säger att det kommer komma en dag då det blir lättare att andas..
Men det känns väldigt långt bort. Allt står ju stilla här, samtidigt som man förväntas fortsätta leva.
Hur går det ihop Hur ska jag fortsätta navigera mig fram i en värld där jag vet att du inte finns längre Jag vet inte hur man gör än men det kanske kommer en dag då jag vet hur jag ska ta mig till. Tills dess får jag ta en dag i taget, ibland en timme i taget. För just nu, är varje dag bara ännu en dag utan dig.
Tills vi ses igen.. Jag älskar dig Pappa.