En god vän, kollega och framförallt en oerhört hängiven och engagerad far har tyvärr tystnat. Jag lärde känna Ulf i april 1999. Visst kände jag honom ytligt från min första tid på hällarna men det var nu först vi började aktivt jobba tillsammans. Därmed fick jag också nöjet att få lära känna honom som arbetskamrat men också privat. Ulf var en varm och speciell människa. Han kunde vara nog så ivrig och hade ett driv som få kunde mäta sig med. Ibland nästan för ivrig men allt skedde med ett gott hjärta och starkt fokus på att lösa uppgiften. Råkande han trampa på en tå eller två, vilket såklart kunde hända i striden hetta, bad han alltid om ursäkt efteråt och då det alltid var ett genuint menat förlåt kunde ingen tycka illa om Ulf i långa loppet. I sin jobbroll var han gatsmart och praktisk i sitt lösningstänk, där var vi ganska lika varandra och vi kunde oftast hitta bra lösningar på komplexa problem. En annan gemensam sak vi delade var att vare sig Ulf eller jag gillande speciellt mycket att skriva rapporter med många ordnä kort fick det bli eller så blev det inget alls.
Hans Pettersson, en av Ulf´s ungdomskamrater, var allmänt känd för att vara en fantastisk historieberättare. Kommer ihåg att det var ett rent nöje att lyssna på Hasse i samband med avtackningar och andra sammankomster. Det färre kände till var att Ulf inte kom lång efter med alla sina berättelser, historier och anekdoter om många komiska situationer som uppstått genom åren. Ulf bjöd oerhört mycket på sig själv i sitt historieberättande och höll absolut inte inne med sin del av bakomliggande orsaker till att saker hänt. Det var en del själva berättandet. Alla vi som varit nära Ulf kommer inte heller att glömma alla underfundiga ordspråk som alltid ploppade upp när det passade, alla med hans egna prägel.
Rent privat har det under åren också blivit många glas saft och givande samtal i sommarvärmen när vi bärgat hö. Ett ständigt återkommande höämne var hurvida hö torkade bäst om man först strängade o lät backen torka för att sen sprida ut det eller om man skulle sprida det från början? Trivialt kan tyckas men för Ulf var brukandet av åkrar viktigt och något han aldrig släppte helt, oavsett den sjukdom han bar på i många år. Det var helt enkelt viktigt att hålla ägorna öppna, som gått vidare inom släkten i generationer, och hö´t blev nog allt lite bättre om det fick torka på Ulf vis.
Jag ser med glädje tillbaka på den tid som gått och att jag fick lära känna dig men kommer att sakna framtiden utan dig. Du är saknad. Vila i frid.
Benny
Tänkt hälsa på dig så många gånger, belv inte av.
Tack för den tid vi jobbade nära varandra..
Du var så varm, humoristiskt, mån om din personal .
Kort sagt en väldigt bra person