Det sägs att döden är en duva som vårdar om vår själ
Ett milt och evigt väsen som bara vill oss väl
Som lyfter oss mot ljuset när dagen går mot slut
och lägger oss bland rosor där vi får vila ut
En sista hälsning
Mårten älskade att läsa upp dikten av Nils Ferlin från 1930.
I livets villervalla
vi gå på skilda håll.
Vi mötas och vi spela
vår roll -
Vi dölja våra tankar,
Vi dölja våra sår
och vårt hjärta som bankar
och slår -
Vi haka våra skyltar
var morgon på vår grind
och prata om väder
och vind -
I livets villervalla
så nära vi gå
men så fjärran från varandra
ändå.
Vi träffades som tvillingsjälar på lärarhögskolan i början av 80-talet. Redan efter en vecka var vi kompisar och hittade på trevligheter.. Jag introducerade dig i badminton och du blev snabbt duktig på det också. Vi var på varandras jämna födelsedagar, du var på mitt bröllop och var där min bästa vän. Trots att jag och min familj flyttade till Göteborg 2000 höll vi kontakten och pratade i telefon nästan för ofta. Jag längtade alltid till våra årliga träffar i din stuga i svinninge. Sista gången vi träffades var i din stuga bara några veckor innan du gick bort. Jag är så ledsen att aldrig få träffa dig igen. Det är så mycket vi hade kvar som nu inte blir av -ditt besök i i Göteborg i vinter var det närmaste vi planerade. som nu inte blir av. Mårten, du var en fantastisk människa. Mårten, du var min bästa vän. Mårten, jag kommer aldrig glömma dig, det blir tomt nu.