Gunilla och Kenneth Din resa, dans vi stöt på 3 gånger i utlandet kommer alltid vara ett minne. 2024-03-21
Staffan Fernquist
2023-02-11
Minns dig Rolf från Empanadatiden, typ år 1997-1998, då jag ofta åt lunch där. Det var ngr år innan jag kom in Callegarisfären och lärde känna dig Rolf. En Frispråkig herre i härligt kulörta, stora Hawaiskjortor, som likt en inkastare önskade alla gäster välkomna ute på gatan. Du gjorde verkligen avtryck med dina glada tillrop och sätt att vara. När jag senare lärde känna dig så förstärktes bilden av av dig som en ytterst generös människa som ville alla väl. Hörde aldrig dig klaga eller vara negativ om ngt. Allt var positivt. Detta bar du med dig hela vägen , ända in i kaklet.
R.I.P Rolf. The one and only 🤠🕺
Bästa Rolf!
Tänk att vi lärde känna varandra för nästan 40 år sedan. Du träffade min mamma när jag gick i gymnasiet. Redan då förstod jag att det här med dans och musik var din livlina. För mig har du alltid varit en färgstark person med stark vilja, envishet och en snällhet som är svår att klä i ord. Du hade ett immunförsvar som ingen annan jag känner kommer i närheten av. Vi har upplevt mycket tillsammans med mamma även efter hennes tidiga bortgång. Jag kan fortfarande se dig köra iväg med din coola guldmetal färgade Datsun och hur många stannade och frågade är den till försäljning?eller wooow vilken cool bil!! Du var uppskattad av många inte minst under tiden på restaurang Empanada där du med din genuina glada sätt hälsade alla välkomna och visade dom fram till bordet. Du var mån att alla skulle känna sig nöjda och belåtna.Du älska att resa till medelhavet och bli solbränd, äta gott och framför allt dansa loss i något som kallas för kasedans. Du var som en virvelvind på dansgolven och emellanåt hade du med dig en extra skjorta för att du var den som sist lämnade dansgolvet. Du tyckte om att cykla något du fortsatte upp i hög ålder, utan hjälm och ljus och så tacksam över att röra på sig fritt i trafiken. Och så fort solen kom fram oavsett när och var var du där och solade gärna med en kopp kaffe och radion på hög volym. Du hörde dåligt men inte alltid och du var envis som en oxe och när du hade bestämt dig för något så blev det så oavsett vad andra sa eller tyckte. Du satt ofta och spelade på lotto och tittade på sport men mest av allt var du iväg och dansade egentligen upp till 4 dagar i veckan fram tills du fick din första stroke. En annan sida som du sällan visade utåt var din sårbarhet inför sådant som du innerst inne kände men som du inte alltid kunde uttrycka eller hade svårt för att uttrycka men som du ändå visade på ditt unika sätt. Är evigt tacksam att fått lära känna dig under alla dessa år. Jag vet att du ofta tänkte på dina nära och kära och att du älskade dom️ även om du inte alltid nämnde det för dom. Jag vet att du har det bra där du är och i denna stund kan du åter dansa, resa uppleva nya äventyr tillsammans med dom som väntat på dig i alla dessa år på andra sidan 💕
Du kommer alltid ha en speciell plats i mitt 🫶🏼
// Laila, Margaretas dotter
Kära Rolf,
Nu har du dansat vidare. Jag har många roliga barndomsminnen när du busade med oss, och vi med dig. Som när vi lade maneter i dina tofflor :) En gång fick jag en nalle av Nonna och dig. Den heter också Rolf. Nu leker mina barn med den, så ditt minne lever vidare.
Vila i frid!
Käre Rolf...
Nu har ditt långa liv nått slutet. Jag minns dig med stor glädje. Ingen kunde slå ut armarna som du i en välkomnande gäst. Kommer ihåg din kråsskjorta, ditt vågiga hår och att du älskade att dansa. Tack för allt Rolf! Det var fint att få träffa dig. Vila i frid. Marina