GunBritt & Lars Näsman med familj2023-02-27Sveriges Dövas Riksförbund
Som ”jämnåriga” kusiner, på våra mödrars sida, träffades du, jag och din syster Irene många vackra somrar, tidigt 50-tal, hos vår mormor och morfar uppe i Brattsbacka.
Solen sken alltid där och livet lekte. Ni stadsbarn fick då lära er vad lantlivet innebar, som att gå på utedass och att se tjuren betäcka kossorna. Glömmer aldrig din ”odödliga ” kommentar, på bästa Nyköpingsmål när du såg ”akten”:
” Bråkar dom??”
Irene och jag log i mjugg, vilket jag fortfarande gör!
Vila i frid käre kusin och tack för alla glada och fina minnen!
Kära Charles, jag träffade dig bara fåtal gånger. När jag tänker på dig minns jag din vänlighet. Jag vill tacka dig från hela mitt hjärta att du gav Karolina till oss, till världen. Den finaste vännen - tack för den gåvan Charles. Jag kommer alltid att gå bredvid ditt barn, resten av livet. Och dig hoppas jag möta i himmelen, må du vila i frid.
Charles, vi som tillbringade tio månader med dig på P10 minns dig med värme. Du var den hyggligaste man kan tänka sig att dela rum med under så lång tid och under sådana omständigheter. Vi hade också kul tillsammans och följde dig när du fick permis för att delta i seglings-VM. Du hade också bra fysiska förutsättningar för att vara en pansarspanare.
2:a log, 2:a pluton, 2:a kompaniet genom Claes Carneck