Åke Eriksson

Vila i frid Åke! Du kommer att vara saknad. En ära att ha fått lära känna dig på senare tid. Tack för alla historier, erfarenheter och skratt du bjöd på.

Åke, jag tror att vi bägge ibland, som bröder, har önskat att vi hade vuxit upp i samma hem, men de omständig- heter som sker, går aldrig att ändra på, din uppväxtort blev Frösön och min blev Åsarna och det blev säkert bra ändå, efter vad jag kan förstå, det som blev! Vila i frid Kjell

Tack Åke för allt roligt vi gjorde under tiden i Mjälle,bordtennis m.m.

Åke Eriksson, 78 år, har avlidit. Han var son till Edvin och Ruth Eriksson. Han sörjes närmast av barnen Tomas och Helena, av barnbarnen Mica och Marcus samt av sin bror Kjell. Åke bodde under större delen av sin levnad på Frösön. Han tog studenten på Wargentinsskolan 1966 och studerade därefter vid Uppsala universitet, där han tog sin juristexamen. Juridiken i dess olika former kom därefter att prägla hans liv. Åke var en ansedd och skicklig domare både vid hovrätten för nedre Norrland i Sundsvall och vid Östersunds tingsrätt. Han har vidare arbetat som erkänt skicklig lektor vid socialhögskolan i Östersund och slutligen i många år som uppskattad chef för Försäkringskassan. Åke fick tillsammans med Britta Johansson barnen Tomas och Helena. De bodde under sent 60-tal fram till 1972 i Uppsala, där barnen föddes, men flyttade därefter till körfältet i Östersund och sedan till en villa på Frösön. Bland Åkes intressen måste travsporten främst nämnas. Från 1980-talet och till sin död ägde han många travhästar, varav Franceska Star var den främsta, Tibur-stoet som kvalificerade sig till Derbyfinalen 1988. Han hade dessutom ett stort konstintresse och läste mycket. Vid föräldrarnas stuga nära Lillhärdal tillbringade han många fiskesemestrar tillsammans med barnen. Han tyckte om att fiska och gjorde många fisketurer tillsammans med sina vänner. Åke hade åtskilliga vänner i livet, både i arbetet och privat. Han hade stor humor och fantasi och var en stark personlighet, ofta bestämd i sina uppfattningar. För vännerna- Staffan Olsson och Bo Victor

En sista hälsning Alf och Maria Bergroth