Lars G. Lindström

Vår vän Lars är död. Efter lång tids sjukdom som han använde till att gå igenom sitt liv, foton och annat. Vi alla hans vänner har kunnat följa det på Facebook. Men nu får vi ta fram egna minnen från vår långa vänskap. Vi har mest umgåtts på Väddö, Eva och Lasses sommarparadis och även vårt. Otaliga välsmakande middagar som Lasse har fixat har vi njutit av på verandan. Somrarna på Väddö kommer inte vara som förr men nu får vi stötta Eva och minnas Lasse tillsammans.

Tack Lars för Din mångåriga ledning av IFK Veteranklubb och Din journalistiska skapelse Lidingöbulletinen. Den har gett oss IFK-are i förskingringen en ovärderlig källa till information och samhörighet med vår gamla klubb.

Tack Lasse för allt du gjort för att lyfta Lidingöloppet i olika sammanhang!

Lasse, vår vänskap är av mycket tidigt datum, enda från studentrevoltens år, 1968. Nu var vi väl aldrig själva några revolutionens barn direkt. Men sannolikt påverkades även vi av tidens anda och politiska propåer. Ja, det låg mycket av "drakfeststämning" över hela 1970-talet. Och mitt i allt detta bildade vi familj. Fick barn ungefär samtidigt. Bytte lägenhet mot villa och radhus och vek in på den småborgerliga kurs vi egentligen var motståndare till. Vi åkte också på vår första utlandsresa tillsammans 1975, till Bornholm. Fina veckor med en alldeles nyfödd Kajsa. Sen har det blivit många semesterresor tillsammans. Till Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien. Från Kanarieöarna sitter den skrämmande bilfärden över bergstopparnas smala serpentinvägar för evigt fastetsad på min näthinna. Och här hemma vintersemestrar i fjällen. Och bärplockning i i Höljes. Ja, åren har varit kantade av många gyllene stunder. Inte minst kulinariska upplevelser där både du och jag visade att vi alla fall platsade bland klart godkända vardagskockar. Midsommarfirandet hos på Singö blev ju också nästintill en institution. Mer än 30 år i följd. Nu är det slut på resandet. Passet lagt på hyllan. Midsommar ett minne blott. Tack Lasse för alla ljusa minnen, en trogen och lojal vänskap och din lågmälda och underfundiga humor. /Åke 🙏🏻🙏🏻🙏🏻

Lasse! Tack för många fina och härliga år i IFK Lidingö Veteranklubb. Saknar dig.

Tack Lasse för fina år som granne under tiden för boendet på Nytorpsvägen i Sollentuna .Vi minns dig med stor tacksamhet och glädje. Lena och Jan Persson

Lars, "LGL" var en härligt positiv kamrat. Hans insatser för Lidingö Gille var ovärderliga - främst som huvudredaktör för Gillets 100-årsskrift å2 2011, som Skrifvare och som Hedersbroder. Elsa och jag minns honom med glädje.

Som idrottsintresserad Lidingöbo har jag under många år arbetat ihop med Lars G och på så sätt lärt känna en genuint kunnig kännare av ön. Vårt samarbete har omfattat olika IFK-föreningar och naturligtvis även Lidingöloppet. Heder åt en klassisk IFK-ledare, duktig skribent och välkänd Lidingöprofil

Det var alltid stimulerande att ha kontakt med Lasse och även att läsa allt han skrev. Det blev många böcker. Vi tog studenten 1957 i Lidingö HAL och ungefär vart 5:e år därefter ordnades återträffar under många år med Lasse som energisk medarrangör.

Vårt stora och varma tack Lasse för allt du gjort och betydit för Edsvik Sollentuna Konstvänner som ordförande och på senare år som adjungerad i vår styrelse med att skriva vårt uppskattade nyhetsbrev till medlemmarna.

Lasse! Vi fick lära känna dig 1971/72. Det är många år som vi kan blicka tillbaka .Framförallt härliga Väddöminnen med bärplockning,klippbad o verandasamvaro med goda middagar ochkortspel. Lingonrensningen hade vi våra små dispyter om! Det gladde oss att du var så förtjust i Småland. Vackra solnedgångar över sjön Möckeln. Hej då!Lasse Barbara o Hans