Katrin Furustig

Kära Katrin Tack för många fina samtal, saknar dig, vila dej skönt i ljuset vi ses igen varma tankar till din familj varma kramar från Nina

Kära fina vän, Den här dikten skickade du till mig en gång, jag tror det var i ett av alla brev från tiden i Tyskland. Vi skrattade så gott åt att vi skulle bli tanter i lila. Nu blev det inte så. Men jag ska bära lila för dig 💜 När jag blir gammal ska jag klä mig i lila med en röd hatt som inte passar och inte klär mig. Och min pension ska jag spendera på konjak och sommarhandskar och sidensandaler. Och jag ska säga "att vi har inte pengar till smör." Jag ska sätta mig på trottoaren när jag blir trött och jag ska glufsa i mig smakprov i affärer och jag ska trycka på alarmknappar och jag ska dra med min käpp längs järnstaketen och ta igen för att jag var nykter som ung. Jag ska gå ut i tofflor i regnet och jag ska plocka blommor i andra människors trädgårdar och jag ska lära mig spotta. Man kan ha gräsliga blusar och lägga på hullet och äta ett kilo korv i ett svep eller bara bröd och ättiksgurka en hel vecka och samla pennor och kritor och glasunderlägg och sånt i kartonger. Men fram till dess måste vi förbli respektabla så barnen slipper skämmas; de tar vid sig ännu mer än vi, om man skiljer sig från mängden. Vi ska vara torra och propert klädda och hushålla med pengarna och göra det som är riktigt och tänka på vårt eget och barnens bästa. Men jag borde kanske öva lite nu....? Så att folk som känner mig inte blir alltför bestörta och förvånade, när jag plötsligt är gammal och börjar gå klädd i lila.

Vi är djupt berörda av Katrins dödsfall. Vila i frid fina Katrin. Våra tankar går till Markus, Minna och Elmer.

Tack fina Katrin. Så skarp och klarsynt. Det var lätt att skratta med dig. Och du hade öga för det vackra. Familjen var det viktigaste och jag tänker på dem. Du är så saknad.