Sivor Roos

Sivor och mitt liv korsade varandras ständigt, mycket beroende på att vi hade många intressen gemensamt. Ex konst, litteratur, resor, politik och trädgård. Den första roll som jag träffade Sivor i var som engagerad förälder för sina två barn som gick i skolan på Skiftingehus där jag var lärare. Andra gången vi träffades var när vi startade kvinnojouren Moa, först i en lägenhet i Nyfors sedan i ett eget hus på Östra Tunagatan i Nyfors. Vi satt båda i styrelsen. Sivor åtog sig ekonomin. Själv hade jag hand om utåtriktad information. Vårt nästa gemensamma uppdrag var Konstfrämjandets styrelse. Vi flyttade från Folkets Hus till Kungsgatan och senare ner till Munktellstadeb och sedan tillbaka till Kungsgatan hos ABF. Under tiden i Konstfrämjandet gjorde vi många intressanta konstresor som till Finland, Danmark, alla tre baltiska länderna, Belarus, Moskva, St Petersburg, Tyskland, Istanbul och New York, Allt detta var möjligt tack vare att Sivor var en skicklig ekonom och att man kunde söka utbildningsbidrag från länsbildningsförbundet. Sedan hade vi soc.dem kvinnoklubben gemensam där vi satt i styrelsen ihop. Kanske det roligaste var att vi firade åttonde mars ihop med olika kvinnoorganisationer varje år först på Folkets Hus och sedan på ABF. Vi har haft en studiecirkel ihop i mer än 20 år där vi bara läst kvinnliga författare eller om kvinnliga föregångare. Sivors sista resa gick till Bali. Jag tror hon fick göra sin sista drömresa. Mina tankar går till henne och alla roliga och lärorika resor vi har fått uppleva tillsammans. Jag tänker på Sone, hennes barn och barnbarn. Kristina Eriksson ordförande i Konstfrämjandet Sörmland.

Sivor tack för fint samarbete samt delat intresse av mode , aktier mm

Tack Sivor för alla trevliga minnen! Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm, en droppe som faller i tidernas ström. Den skimrar i regnbågens färg en minut, brister och faller och drömmen är slut.