När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
Till minne av vår kära Calle
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
Som jag älskade våra turer tillsammans. Saknar det, saknar dig. Så många minnen ️ Tack för att du alltid var där och är med, på något och alla sätt, nu.
Vi fick idag höra att du lämnat jordelivet, vi känner inte dig på det sättet. Möttes i garaget eller i trapphuset, pratade kort med varandra om vardagliga saker. Men trots detta, vilket intryck du gjort på oss, alltid så trevlig med glimten i ögat och din humor i allt. Skickar styrkekramar till dina familj och vi kommer sakna att springa på dig.
Att leva med sorgen och den fruktansvärda smärtan i sig är ingenting i jämförelse med att försöka acceptera och förlika mig med att jag aldrig någonsin kommer att få träffa dig igen. Jag saknar dig så mycket boobie. Du kommer alltid vara mitt livs kärlek.