Britt Andersson

En sista hälsning vila i frid

Du var genuint god.

Tack Britt för alla fina minnen, samtal och skratt genom åren. Vila i frid.

Sol och regn tillsammans timra Bågens strålbegjutna rund; Underbart dess färger skimra I ett smältande förbund. Af dess glans är öfversållad Blomstergårdens unga vår, Liljan lyser som förtrollad, Darrande af regnets tår. Och så länge bågen blänker Sägs det, efter skurar fram, Ingen syndaflod fördränker Åter Adams fallna stam. Sköna bro, som plötsligt strålar, Darrande ur skyn och mild Och naturen magiskt målar, Båge, du är sångens bild! Sorg och glädje, sol och tårar Timra diktens båge opp, Der i glans från högre vårar Skimrar ett odödligt hopp. Högre stråla alla kinder I dess underbara ljus Och dess lätta bro förbinder Himlen än med jordens grus. Snabb den tjusar och försvinner, Ej af någon hålls den qvar; När dess rosenglans förbrinner Samma färg ej lifvet har. Och så länge Dikten spänner Öfver rymden än sin spång, Äro jord och himmel vänner, Hotar ingen undergång. C.D. af Wirsen

Sov gott rara fru Andersson ❤️🕊️🕯️