Kära moster Ann-Marie,
Eller moster Nan som jag kallade dig för eftersom det var svårt för mig att uttala
Ann-Marie när jag var liten.
Jag tänker med värme på alla vernissager, konstutställningar, biofilmer, museum och mysiga caféer som du tog med mig på. Du kallade mig för din reskompis eftersom vi ofta åkte tåg tillsammans till mormor och morfar på skolloven. Vilken lyx det var för mig att få hänga med dig. Tack för alla skratt och alla ljusa minnen.
Nu får du vila. Sov gott fina moster Nan.