FONUS

FONUS

Du var den person som förde mig in i den fantastiska kyrkomusikens värld. Din kunskap och ditt engagemang beundrade jag. Tack för allt du gav så många människor. Vila i frid.

Thorwald! Din kärlek till musiken gav oss korister ett livslångt lyckoankare. Tack från Kerstin Åsbo i Östersund

Tack Thorwald för alla fina stunder vi haft tillsammans, både vid orgelpallen där du lärde mig att spela orgel till alla konserter jag fick förmånen att medverka i med dig. Du var en stor inspiratör och fin människa och många fina minnen lever kvar. Vila i frid

Vår älskade Thorwald Mellergård har den 3 feb lämnat oss i stor sorg och saknad. Thorwald föddes -36 i Häggsjövik, yngst i en stor syskonskara. Barndomen präglades av upptåg med syskonen, men också av att tidigt hjälpa till med arbetet på familjens fäbodvall. Musikintresset kom tidigt. Familjens tramporgel övades det flitigt på. Där såddes ett frö som kom att växa till en livslång kärlek till musiken. Han tog orgellektioner för kantor Nises, Frösön och avlade kantorsexamen i Uppsala -56. Under gymnasiestudierna i Östersund spelade han orgel vid morgonbönen och -57 blev han först i släkten att ta studenten. Efter vapenfri värnplikt i Revingehed, Skåne, fortsatte musikstudierna i Lund och Malmö och -61 fullgjordes kyrkokantorsexamen, följt av högre organist- och kantorsexamen samt musiklärarexamen -66 vid Kungl. Musikhögskolan, Stockholm. Sedan bar det norrut till Öjebyn, där han som organist bl.a. ledde en flickkör - ett år ryckte han in som lucia. -70 gick flyttlasset tillbaka till Jämtland. Det blev starten på 30 års tjänst som musikdirektör och organist i Östersunds församling. Som dirigent och körledare, med bas i sitt andra hem i musiksalen i Stora kyrkan, höjde han ambitionsnivån avsevärt vad gäller kyrkomusik och orgel- och orkesterkonserter i Norrland. Klassiska verk som bl.a. Bachs "Matteuspassionen" och Händels "Messias" uppfördes otaliga gånger; verk av en dignitet som ansågs ogörliga utanför huvudstaden. Därtill startade han Motettkören, ledde flera andra körer och hade orgelelever. Med högt arbetstempo, passion och entusiasm blev han såväl uppmärksammad inom sitt gebit långt utanför länsgränserna som uppskattad av oräkneliga musiker och konsertbesökare. Skivinspelningar gjordes; konserter sändes live i Sveriges radio. Varje kyrka i Jämtlands län med omnejd besöktes för konserter; körresor gjordes utomlands, bl.a. till USA. Han ledde arbetet med Stora kyrkans nya läktarorgel, en av de största i Norrland vid invigningen -95. Karriären skulle avslutas -00 efter ett bejublat framförande av Verdis "Requiem", men han var verksam fram till -11, 75 år ung. Han träffade sin första fru Siv -58, och sin andra fru Gunborg -84. Han fick åtta barn, många barnbarn och barnbarnsbarn, och hade alltid kvar sitt barnasinne - ständut med en räv bakom örat. Vi minns med värme hur han alltid ställde upp. "Buan" utanför Häggsjövik, där första somrarna spenderades, hade livet igenom en särskild plats i hans hjärta, och många turer gjordes dit genom åren. På gårn' i Ope höll han i gång med olika projekt eller läste romaner - om det inte var skidskytte på tv:n, förstås. En hyllad dirigent och nydanande organist har nu gjort sin sista sorti, men framför allt har en kär pappa och älskad make lämnat oss i sorg. De fina minnen han gav oss kan dock aldrig tona ut. (Minnesord i ÖP och LT, 28 februari 2026.

Som andra kusiner redan skrivit, med dig farbror Thorvald har sista länken i syskonskaran från Mellangården brustit. På en fest, när syskonskarans äldsta syster Betty fyllde 100 år tog de yngsta bröderna, Rune och du Thorwald, taktpinnen och skojade friskt, men med respekt, om hur hon hade farit omkring och "sjungit för de gamla" när hon själv var 90 år. Det är sådant vi minns, men också hur du, när vår pappa Alf gick bort alldeles för tidigt, var ett ovärderligt stöd för vår mor Runa. Hon sa det många gånger, med stor tacksamhet. Vi minns intensitet i uttrycken, skratt och inte minst, det vi framför allt förknippar dig med - körer, musik! Och när vi tittar på fotot vi hittade - helt underbart!- ler vi åt storasysters skarpa blick på dig. Nu vilar ni alla sex bröder och systrar - i frid. Tack! Christina, Gudrun och Anna

Tack Thorwald Din inspiration och ditt engagemang i oss på den tiden yngre blivande kyrkomusiker. Jag kom till Östersund 1985 och jag minns våra orgellektioner med glädje. Vi skulle ha lektion 1 timme men det blev oftast 3 timmar. Vår vänskap och många samtal under dom år vi jobbade i hop. När vi var på resor med arbetslaget delade rum och djupdök i detta mad att vara kyrkomusiker. Du var delvis på väg ut ur yrket och jag var ung och grön och på väg in. Tack Thorwald för din inspiration din humor och ditt engagemang. Nu när jag undervisar blir mina orgellektioner ganska långa om jag har elever som vill. Tack 🙏 Vila i frid Mats och Anita

Tack Thorwald , för alla de fina musikaliska samarbeten vi haft tillsammans genom åren ( jordfästningar , Gudstjänster , dop , vigslar , konserter m.m. ) Vila i frid fina Du

I september 1973 mötte jag Thorwald för första gången, Som nybliven student vid Socialhögskolan ville jag fortsätta vara aktiv körsångare, Thorwald erbjöd mig plats i både motettkören och oratoriekören. Glömmer aldrig när vi under Thorwalds ledning framförde Bachs Matteuspassion våren 1977 vilken även spelades in på CD-skiva. Under Thorwalds skickliga ledning fick jag en försmak av himlen när slutkören klingade ut i Östersunds stora kyrka. Kommer alltid att bära med mig Thorwalds värme som person och hans kraft att ge sig i kast med stora och utmanande verk.. Må han nu få vila efter fullbordat verk.

Tack, Thorwald, för att du gav mig möjligheten att lära orgelspel och bli kyrkomusiker! Minns med värme julnatten och andra konserter med Motettkören under våren 1998. Du var en stor musikalisk inspiratör, fantastisk körledare och organist. Vila i frid ❤️🙏🎶

Tack för alla turer till buan, resor kors och tvärs in- och utrikes men mest av allt, tack för musiken!

Med morbror Thorvald har sista länken i syskonskaran från Mellangården brustit, och återsamlats i en bättre värld. Minnena är många; intensiteten i uttrycken, skratten och inte minst, tack Thorwald för musiken du förmedlat, tonerna lever vidare. Vila i frid, i väntan på återseendet”