Arne,
Du har varit en del av min barndom och en viktig del av min historia, genom allt det där som formar en människa när man är liten och världen känns stor och oändlig.
Jag minns Sälsten, hur Maria och jag cyklade omkring i friheten som bara barn kan ha. Hur vi byggde snögrottor på vintern, frusna fingrar och röda kinder men aldrig någon tanke på att gå in. Hur vi bråkade med Mats och Tomas, som man gör när man växer upp tillsammans i samma lilla värld där allt känns viktigt just då.
Jag minns också hur det var att få åka med i din svarta Volvo Amazon, en sådan bil som satte sig i minnet, inte bara för hur den såg ut, utan för känslan av att få följa med. Träskor som klapprade, cyklar som alltid stod lutade någonstans, och den där självklara närvaron av ett hem där man fick vara barn.
Jag ser också Maria och mig, klädda som tvillingar, som om vi ville spegla vår vänskap i allt vi gjorde. Och Marianne i köket, som stekte pannkakor, doften, värmen, det trygga som alltid fanns där.
Från Nordingrå bär jag med mig så många ljusa bilder: bad i sommarvatten, mopedturer, mys med kalvarna, livet i Bagarstugan, tältande, att hoppa i hö, skratta och vara fri.
Det var en tid av enkelhet, när allt var nära och stort på samma gång. Och du var en del av den världen.
Tack, Arne, för att du varit en del av min historia.
Mvh Jenny
Visa mer
Visa mindre
Administratörs-inloggning
English
Norsk
Dansk
Nederlands
Cookies
Portal
