FONUS

FONUS

Hej Roger, nu har du säkert träffat Anders din barndomskamrat och jag hoppas ni sitter någonstans och pratar gamla minnen med en whiskey och cigarr. Du lämnade mig så snabbt precis som Anders lämnade sin familj. Det är så orättvist mot alla. Jag skickar med en bild på dig och Anders när vi var på Debaser Medborgarplatsen på konsert där vi såg Kamelot som också var ett av Anders favoritband. Hälsa Anders från mig. Jag saknar dig så fruktansvärt mycket. Din fru för evigt

Roger! Tänk att vi fortfarande hör din röst och skratt i minnet. Tack för alla samtal och visdom ur livets arkiv. Det känns så konstigt att vi inte kommer ses mer och du är så saknad ❤️

Roger i sitt esse,.. Precis så här kommer jag minnas honom, min gamla vapendragare ... Stolt och engagerad livsnjutare i fulla drag... En 40-årig bergfast, stadig vänskap... Han kommer fortsatt dyka upp bakom axeln... Så fort jag hör nån ny bra låt, smakar en god whisky... Varje gång jag tänder en cigarr, kommer Roger alltid dyka upp i periferin... ...och så kommer det alltid att vara... Roger är inte borta! Han kommer alltid finnas kvar... Som den lilla räven man har bakom örat... Han är inte borta, bara lite tillfälligt utom räckhåll någon annanstans ... Vi ses Harald... Kramar /Ärtan 🤘❤️🤘

Finaste Roger... ♥️💔

Saknar dig så oerhört mycket.

Världen har blivit en rocker fattigare. Det finns människor som inte bara tar plats, de lämnar avtryck. Du var en sådan människa. Rak, ärlig och alltid dig själv, med ett hjärta som värmde fler än du kanske själv förstod. Du hade en alldeles egen förmåga att lysa upp tillvaron. När kvällen blev natt och de flesta började tystna, var det ofta då du överraskade oss. Med ett oväntat uttryck, en galen tanke, en träffsäker kommentar eller en berättelse som fick oss att skratta så att tårarna rann. Det var stunder som inte gick att planera bara uppleva och bära med sig. Du sa vad du tyckte, men alltid med värme och omtanke. Det gjorde att människor litade på dig. Bakom rockern fanns en personlighet med både humor, mod och ett stort hjärta. Nu har ljuset slocknat, men ekot av ditt skratt, dina ord och alla oförglömliga ögonblick lever kvar hos oss. De små timmarna kommer aldrig riktigt att kännas likadana igen. Tack för skratten, ärligheten och alla minnen. Du lämnar ett tomrum efter dig, men också en skatt av berättelser som vi kommer att bära med oss. Vila i frid. Rocken tystnar aldrig – den spelar vidare i våra hjärtan.