Nu är det höst
och de gyllene fåglarna
flyga alla hem
över djupblå vatten;
på stranden sitter jag
och stirrar i det granna glittret
och avskedet susar
genom grenarna
Avskedet är stort,
skilsmässan förestående
men återseendet är visst.
Av Edith Södergran
Du visade mig hur en stark kvinna är. Hur jag ska ta plats där alla andra försöker trycka ner en. Du visade mig värme, kärlek, stolthet och godhet. Du lärde mig så mycket. Genom dina historier och ditt liv. För det är jag evigt tacksam.
Ishavsluften sveper ner över landet igen.
Vajan utger ett gnällande, nasalt skrik på grannbondens äng.
Kalven bräker, den vill få kontakt med modern.
Änligen efter alla dessa år
kommer den där kramen när de möts igen