Tack för att du lärde mig om livet som barn. Att det viktigaste var att ha en sportbil. När du hämtade mig på dagis så sken jag alltid upp. För nu skulle jag åka i den där coola bilen igen. Även om det inte var en sportbil på riktigt så fick du mig att tro det. Och det är det jag tar med mig vidare i livet. Hur viktigt det är att man själv tror på det. För det är endast då som vi når dit vi vill i livet. Kanske behöver det inte se ut som vi nått vårt mål för alla andra, bara vi känner det själva.
Du kommer för alltid vara min något knäppa och coola farbror. Som kanske inte var den som jag delade mina djupaste samtal med. Men ändå kunde du i rätt stund säga precis det man behövde höra. Jag minns specifikt ett meddelande på telefonsvararen, inspelat under en bilresa med kusinerna. Jag lyssnade om meddelandet och kände verkligen att ni tror på mig, då kan jag tro på mig!
Så det är det jag ska göra. Precis som du gjorde allting till 100% ska jag ta mig igenom livet och satsa till minst 100%. Och i motgångar så vet jag att du finns där, bara lite längre ifrån än ett telefonsamtal som tidigare.
Jag ångrar att jag inte fick möjlighet att ses mer i höst. Men jag är så tacksam för alla dem fina sommardagarna i Hjortnäs. Det kommer känns tomt där utan dig! Hur ska vi nu kunna ha våra kubbturneringar med Toms super helikopterkast.
Vill avsluta med att tacka för att du (enligt dina ordval) var min hjulbenta gamla knasiga farbror. Vilket jag förutsätter att du fortfarande är.
Hoppas du slipper allt elände nu, som du tvingades kämpa med i slutet.
Även om du lämnat oss här nu, så finns du kvar i alla våra härliga minnen som du delar med oss.
Tack för att du tog dig tid! Tack för att du är den bästa farbror man kan önska sig!
Den 9 oktober när jag nåddes av det tragiska beskedet var en jobbig dag!,
I morgon kommer bli en mycket värre dag, men Peter ...... , jag skall bita ihop, jag kommer vara på plats för din skull, för att hedra en för mig fantastisk vän, kollega, leverantör och konkurrent.
På många olika sätt har våra vägar korsats genom åren, många, många roliga minnen och många "matcher" har vi haft på olika sätt och i olika skepnad.
En match vi alltid hade samma syn på, var AIK:s matcher, där var vi alltid eniga.
Tyvärr förlorade du en annan match, det känns fruktansvärt orättvist!
Peter vill verkligen säga att du saknas nu och för alltid
Thomas
Peter!
Fick direkt mycket stort förtroende för Dig första gången vi träffades.
Minns Ditt enorma engagemang samt Ditt stora hjärta.
Du är saknad!
Vila i frid min vän!
/Rikard
Vi är mycket ledsna att du Peter har lämnat oss i så unga år efter en svår och jobbig cancer. Du har vunnit och klarat många olika matcher men tyvärr gick det inte att klara matchen mot sjukdomen.
Du har alltid varit glad, engagerad och hjälpsam. Och ibland också lite spjuveraktig med olika skämt.
Vi har många fina och trevliga minnen från när vi träffats i våra familjer vid jul och andra tillfällen. Från din barndom och framåt i tiden, då du fick egen familj med Helena samt My och Tom, och därefter.
Britta och Mats
Peter !
Din humor
Din värme
Ditt engagemang
Din förmåga att se möjligheter istället för problem.
Det är så jag minns dig och alltid kommer minnas dig.
Vila i frid, käre vän och kollega.
Björn.J
Saknaden är oerhörd och omöjlig att beskriva! Din förmåga att plocka fram det bästa i andra och att alltid se möjligheten istället för det svåra. Du var en sann kämpe och en stor inspirationskälla, kommer alltid så vara. Tankarna går till din familj!
Peter!
Tankarna blir så stora när man sitter och reflekterar. Precis som ditt sinne och din närvaro i rummet.
Saker som kan vara "lite kinkiga" och man ibland kan "köra i diket"...det var som om det var det mest naturliga i värden. För allt i din närvaro är möjligheter till ngt nytt, roligt spännande och utmanande.
Skratt, värme och äventyr som du finns mitt i, är tomrum som du lämnar efter dig.
Din tid som du villigt ger till andra är en gåva utöver det vanliga.
Våra samtal på resor, middagar, kväller och nätter om jobb, familj, barn eller senaste Quizkamp är det jag kommer sakna mest.
Tack för att jag fick vara din vän.
Tack för att du var min vän!
Tack.
Peter!
Vilket otroligt sorgligt besked!
Det var länge sedan jag träffade dig nu men jag har så goda minnen från tiden då vi umgicks via Stefan. Ser ännu den där busiga blicken och kan fortfarande höra när du brast ut i ett högt garv...:) Så smittsamt härligt!
Minns också en fin dag på utflykt till Sandhamn med Stefan, dig och Helena och er hund Stellan. Vi skulle skoja med Helena och se vem av henne och mig Stellan valde att komma till om vi kallade på honom. Då stack du åt mig några hundgodisar och då kan man ju bara gissa vem han valde, till Helenas stora förtret...hahaha. Alltid nära till skämt och bus. Det är så jag minns dig.
Nu sänder jag all min kärlek och tankar till de dina. Det är inte lätt att vara de som blir kvar, det vet jag av erfarenhet. Ni får ta hand om varandra och stötta varandra när svackorna kommer.
Stor kram! /Britta
"Goodie Goodie" var nog ett av dina favorit utryck, och så kommer jag minnas dig, alltid glad och positivt inställd... till allt.
Vila i frid kära vän och kollega.
Andreas
❤️
Så oväntat och sorligt.
Glada roliga snälla Peter.
Det är så jag minns dig.
Hepore!
Finns så mycket jag skulle vilja ha hunnit sagt....
Mitt första minne av Dig var känslan i handen efter att Du presenterade Dig, det var som att fastna i en kniptång.
Känner få som har ett så gott hjärta som Du, rättvis och aldrig rädd att tala om vad som var rätt eller fel.
Jag fick bromsa Dig när Du började gå upp i varv. Och Du puschade mig när jag behövde vara tuffare. Kommer aldrig att möta någon som Du.
Finns så många minnen som pluppar upp, DIF eller AIK, golfresor, fiskeresor, Berlin, Stuttgart, Bamberg, Obernai, ......delade hotellrum i Frankfurt, Badgestein, Göteborg, Ängelholm.......
De planer vi hade, och som vi fick igenom.
Du lämnar ett stort tomrum i mitt hjärta!!!
Vila i Frid min käre vän
Lars A
Takk for at jeg fikk oppleve og bli kjent med deg som den gode kollegaen du var. Med hele ditt vesen bidra du stort i utallige møter opp igjennom årene.
Lyser fred over Peter minne
Kära vän, kära exman, kära pappa till våra två fina barn.
När jag tänker på dig så tänker jag på hur du alltid gör allting fullt ut. Om det så handlar om att spackla en vägg, om att jobba, om att lära Tom att spela fotboll eller att tjata hål i huvudet på My om hennes läxor.
Men jag minns också hur mycket vi skrattade tillsammans, hur vi aldrig kunde låta bli att tävla om allt med varandra och hur mycket vi älskade att lyssna på Kent. Jag vet inte på rak arm hur jag ska klara av att uppfostra våra två älskade barn på egen hand men jag lovar att alltid göra mitt bästa och att stanna upp så ofta jag kan och försöka tänka på vad du skulle ha sagt eller hur du skulle ha gjort. Jag är ju lika hetsig som du är eftertänksam och när vi båda var ett team så hade vi den perfekta balansen. Men nu.... vad gör jag nu
Den här texten kan bli hur lång som helst för det finns så mycket jag vill säga dig. Men jag avslutar här med det viktigaste, och det är att jag vill säga TACK för våra två fantastiska barn! TACK för att du fanns i mitt liv! TACK för allt du lärt mig! TACK för att du var du!
Jag kommer sakna dig varje dag för resten av mitt liv och jag ska hjälpa våra barn att minnas dig som den varma, starka, omtänksamma och engagerade pappa du var. (Men jag kommer aldrig berätta för dem att du alltid vann över mig i TP)
Vila i fred min gamle vän. Vi ska alla minnas dig som den gemytlige person du var
Kära kollega, du var alltid glad och det är så jag kommer minnas dig, vila i frid fina Peter. ❤️
Det smärtar mig enormt att nås av beskedet att du inte finns längre. Du, som funnits där som så självklar ända sen ettan i grundskolan. Du, som faktiskt var den första jag frågade chans på. Eller om det var du som frågade. Oklart:-)
Även om det var många år då vi inte sågs efter tonåren var avklarade så har vi, den unika klass vi faktiskt hade förmånen att gå i, aldrig haft några problem att direkt bara "fortsätta" och ha lika kul när vi väl sågs.
Vi, som hade en helt fantastisk klassträff 2008 där det babblades och dansades hela natten.
Vi, några stycken ur klassen, som körde våra sommar-AW's några år och pladdrade, tjattrade, garvade och kramades in på sena sommarnätter.
Ytterligare en klassträff hos Catharina på Birkagatan. Då du kom sent och gick tidigt pga vad vi förstår idag, en påbörjad behandling för din sjukdom. Men så glad jag är att du var där då, även om det var kort.
Till dina fina barn kan jag bara säga att du var en fin vän och människa. Glad, pratig, snäll och varm.
Vi ska se till att hålla ditt minne levande. Och ta en öl eller två för dig nästa gång vi ses. Klass 9E som vi hade förmånen att vara en del av.
All kärlek!
/Lena
Ååhh Peter ! Du fanns där i hela min uppväxt .Alltid rar glad fin ,var alltid en reko kamrat ,gjorde aldrig något dumt mot någon !
Du visade bara dig stark och glad jämt var inte så bra på att öppna dig och visa dig sårbar ! Trots att du gick igenom mycket men sådan var du genom hela livet !
Jag hade turen att du gifte dig och fick barn med min vän Helena .
Det gjorde att vi fick många härliga roliga stunder tillsammans i vuxen ålder ,så glad för det !
Och jag kommer göra allt jag kan för att finnas där för barnen och Helena !
Pussiluss Peter tänker på dig !
Du hade ju skrattet, Du hade ju buset. Jag minns vi lekte/gömde oss under trappan
hos er. Ett kryp in. Minns oxå din mamma i köket. Kanelbullar Hm Kardemumma Minns inte säkert. Storebror Patrik däk ofta upp. Hmmm. Bara för några år sen så möttes vi ju efter en Ultravox konsert. Du o Patrik var så där glada o uppspelta som ni kunde vara. Sprall i benen liksom.
Ni var så glada att se mig där, vi som då inte hade setts på 30år. Typ. Minns alla kramarna o skratten vi hade.
Ett par år senare sågs vi ju igen på festen klassen hade hos Eken, Catarina.
Du Peter kom sent o gick tidigt. Men vi tog en sista bild iallafall.O med tårar som
Snurre Sprätt... Kan jag inte säga annat...än tack för uppväxten. tack för skratten, tack för du var du. So Long. <3 Tommy
❤️
❤️
Äskade Peter Björk Eller som Gusten kallar dig Peter Burk ❤️
Du är min allra första bästa kompis som jag träffade i Sörgårdsskolan hösten 74.
Jag hade en otrolig rolig barndom med dig
Kommer aldrig glömma dina kompis passningar i hockeyn
Typ alltid i midjehöjd
Har mycket att säga men det liksom lite tilt
Du är en kompis alla skulle ha tillgång till
Snäll ,givmild ,rolig, glad , ställde alltid upp
Du är otroligt saknad av mig Peter ❤️
Jag älskar dig av hela mitt hjärta ❤️